Telia har inget omedelbart behov av kapital för att klara sin expansion. Det beskedet gav kommunikationsminister Inez Uusmann när regeringen presenterade sin proposition med ny telelag förra veckan.

Telias kapitalbehov, uppemot 10 miljarder kronor, och Telias rätt att gå in på mediemarknaden har varit två av de hetaste frågorna senaste halvåret. I regeringens proposition finns inget besked på någon av punkterna.

En privatisering av Telia är den självklara men kontroversiella lösningen för Telias kapitalbehov. Telia anger att företaget behöver kapitaltillskottet inom några år. Hur regeringen skall klara saken återstår att se.



Skärpta krav på samtrafik


Förslaget till ny telelag innehåller andra viktiga förändringar. Bland annat utökar regeringen kraven på samtrafik. Alla slag av telenät som erbjuder publika teletjänster måste registrera sig hos Post- och Telestyrelsen och de blir skyldiga att erbjuda samtrafik med andra nätoperatörer.

Samtrafikkraven är hårdast för de stora telebolagen som måste erbjuda samtrafik gentemot sina konkurrenter och bara får ta ut en kostnadsbaserad avgift för detta. För mindre nätoperatörer blir kraven lägre.

Regeringen vill även se till att Sverige får en komplett tjänst för abonnentinformation; nummerupplysning, information om elektronisk post med mera. All information skall göras tillgänglig.

Regeringen säger nej till kraven att stycka upp Telia. Telias konkurrenter har krävt att Telias accessnät skall avskiljas och sättas på eget bolag och att Telia inte skall få stärka sin position med det planerade nya bredbandsnätet.

Regeringen nöjer sig med att kräva att Telia skall särredovisa verksamheten i accessnäten. Därmed skall det bli möjligt att tillse att Telia inte missbrukas sin ställning på marknaden, menar regeringen.

Göte Andersson