Skriv ut
Liberaliseringen av telemarknaden driver fram explosiv tillväxt för integrerade nät med kabel-TV och telefoni. De stora systembyggarna hoppas att ytterligare 10 till 20 miljoner abonnenter skall anslutas de närmaste tre-fyra åren och marknaden värderas till 50-100 miljarder kronor.

Idag finns bara cirka två miljoner abonnenter med integrerad kabel-TV och telefoni. Så mycket återstår innan den nya tekniken slår igenom i världens två mest utbyggda kabelnät, det publika telefonnätet, med 650 miljoner lokala abonnentledningar, och kabel-TV, med cirka 180 miljoner abonnenter.

Den stora frågan är vilka marknadsandelar kabel-TV-bolagen lyckas ta och hur fort det går. Prognoserna från den kanadensiska systembyggaren Northern Telecom och från finska Nokia innebär att kabel-TV-bolagen inom fyra år tar 5-10 procent av telefonabonnenterna från de etablerade telefonbolagen i USA. För enskilda länder i EU kan möjligen samma procentsats nås, tror de.

I Storbritannien har kabelbolagen idag cirka fem procent av marknaden efter mer än fem års verksamhet. Prognostalen ser därför inte omöjliga ut.

Striden blir särskilt hård i Italien, Frankrike och Spanien där kabel-TV knappt fått något fotfäste alls. Telecom Italia har nu startat massiv utbyggnad av kabel-TV. Ericsson har hittills fått kontrakt för 350 000 hushåll, och Siemens redovisar också stora kontrakt. Även i Spanien förbereds utbyggnad.

Uppgradering till den nya tekniken beräknas uppgå till cirka 3 500 kronor per abonnent, hälften utrustning, hälften installationskostnader.

Radio utmanar



Många andra länder tänker starta utbyggnad. Systembyggarna räknar upp minst tio "heta" länder. Intressantast är naturligtvis Kina och Indien som planerar en massiv nyinstallation av telefoninät.

I många länder som idag helt saknar telenät kommer dock de nya integrerade näten att konkurrera med fast installerade radionät, Radio in The Local Loop. Fasta radionät har den stora fördelen att telefonitjänster kan etableras mycket snabbt.

Inom något år borde vi se vad nätoperatörerna väljer.

Interimslösning



Ett stort frågetecken måste sättas för ADSL, Asymmetrical Digital Subscriber Line. ADSL är en uppgradering av det befintliga telefonnätet mellan växelns abonnentsteg och abonnenten. Den senaste versionen av ADSL-standarden ger 6 Mbit/s ut till hushållen plus en dubbelriktad datakanal på 576 kbit/s. Abonnenten får dock inte bo för långt från telestationen. I Sverige räknar Telia med att cirka 70 procent av abonnenterna skulle kunna erbjudas ADSL med 6 Mbit/s

ADSL klarar i bästa fall att samtidigt överföra några digitala TV-kanaler plus telefoni och datakommunikation via den vanliga abonnentledningen av koppar.

Det är visserligen helt klart att tekniken fungerar och att digital-TV kan överföras. Men det är ännu inte styrkt att det finns en stor marknad bland hushållen för beställvideo, som ADSL i första hand är avsett för. Inga tunga nätoperatörer har ännu beslutat införa ADSL i stor skala men flera försök pågår.

De amerikanska operatörerna Bell Atlantic och US West har dock svängt och ser nu ADSL som en möjlighet att snabbt kunna erbjuda bredbandig Internetanslutning.

Innan påtaglig efterfrågan är styrkt för beställvideo eller Internetanslutning via ADSL är det högst oklart om ADSL någonsin kan få bred spridning i telenäten. Till saken hör att beställvideo och Internet även kan klaras via accessnät som baseras på fiber och koaxialkablar.

Göte Andersson