Billigare och känsligare sensorsystem är ett av löftena kring en nyutvecklad laser, kallad kvantkaskadlaser, som Bell Labs jobbat på i sex år.
Nu har amerikanska Bell Labs, Lucents utvecklingsenhet, lyckats bygga den första kvantkaskadlasern, (Quantum Cascade Laser). Det har tagit mer än sex år av arbete att nå målet sedan lasern uppfanns av Bell labs år 1994.
Med kvantkaskadlasrar går det att bygga billiga och mycket känsliga sensorsystem i stor skala för första gången. Därmed går det att införa billig analys i realtid av gaser; vid sopförbränning, vid industriella processer, av bilavgaser och inom det medicinska området.
Dagens sensorsystem byggs med halvledarlasrar som liknar de som finns i en vanlig CD-spelare. De är billiga och klarar realtidsövervakning.
Kvantkaskadlaserns fördel är att den kan öka känsligheten i sensorsystemet upp till flera tiopotenser, jämfört med traditionella halvledarlasrar. Tekniken baseras på att mycket tunna skikt, ned till en miljarddels tum, av Indiumaluminiumarsenid (InAlAs) och Indiumgalliumarsenid (InGaAs) läggs ovanpå varndra. Genom att variera tjockleken på aktiva skiktet kan lasern ställas in på olika våglängder.
Experter har hoppats på en kommersiell lansering av produkter inom ett par år, och Bell Labs bygge av en laser är ett stort kliv framåt. I Sverige och Norge finns flera företag som utvecklar sensorsystem där tekniken kan användas.
Med kvantkaskadlasrar går det att bygga billiga och mycket känsliga sensorsystem i stor skala för första gången. Därmed går det att införa billig analys i realtid av gaser; vid sopförbränning, vid industriella processer, av bilavgaser och inom det medicinska området.
Dagens sensorsystem byggs med halvledarlasrar som liknar de som finns i en vanlig CD-spelare. De är billiga och klarar realtidsövervakning.
Kvantkaskadlaserns fördel är att den kan öka känsligheten i sensorsystemet upp till flera tiopotenser, jämfört med traditionella halvledarlasrar. Tekniken baseras på att mycket tunna skikt, ned till en miljarddels tum, av Indiumaluminiumarsenid (InAlAs) och Indiumgalliumarsenid (InGaAs) läggs ovanpå varndra. Genom att variera tjockleken på aktiva skiktet kan lasern ställas in på olika våglängder.
Experter har hoppats på en kommersiell lansering av produkter inom ett par år, och Bell Labs bygge av en laser är ett stort kliv framåt. I Sverige och Norge finns flera företag som utvecklar sensorsystem där tekniken kan användas.
Göte Andersson