Konkurrensen garanterad Ett centralt krav i Kalmaravtalet är att det finns flera konkurrerande leverantörer som erbjuder kommuner, företag och hushåll sina Internettjänster. Redan från start kommer enskilda hushåll och företag att kunna abonnera på valfri Internetleverantör via bredbandsnätet, anger Telia. De kan välja mellan Telia, Spray och Telenordia samt ett antal andra operatörer. De statliga bidragspengar som finansieras bredbandsutbyggnaden förutsätter att det finns valfrihet och konkurrens och det fungerar redan i några få nät i Sverige. Tjänsteleverantörerna köper kapacitet i Telias Kalmarnät till grossistpris och säljer sedan själva till slutkund till slutkundspris.

- Vi hoppas att Kalmarmodellen blir dominerande i Sverige, säger Henrik Forssell, marknadsansvarig på Telia som pekar på att det finns flera andra konkurrerande tekniska alternativ.

Kommunerna i Kalmar län avstår i fortsättningen från att bygga stadsnät i egen regi. Istället väljer man att köpa nätkapacitet av Telia. De befintliga stadsnäten skall integreras med Telias nät som skall ge bredband åt 85 procent av befolkningen och 90 procent av företagen i länet.

Framgången för Telia i Kalmar län ser också ut att innebära en strategisk omsvängning för hela den svenska bredbandsmarknaden. Runt om i landet pågår nu ett antal stora upphandlingar. Det handlar om delar av län och hela län där kommunerna precis som i Kalmar gör gemensamma upphandlingar. Det gäller Kronobergs län, Region Skåne, Värmland, Blekinge, Västergötland, Västra Götalands Län och Örebro.

Det är uppenbart att Telia har goda möjligheter att vinna även där och det innebär att Gigabit Ethernet kan nå ett snabbt och brett genombrott.

Telia kallar sin nya nätarkitektur IP Country. Till samtliga 121 orter i Kalmar län används fiberoptisk kabel för kommunikationen med Gigabit Ethernet. I princip införs minst en dubbelriktad förbindelse till varje ort. I vissa fall delar fler orter på en sådan förbindelse.

Telia inför våglängdsmultiplexering (WDM) i det befintliga fiberoptiska nätet för att få tillräckligt många förbindelser för Gigabit Ethernet. På varje ort placeras Ethernetväxlar (Switchad Ethernet) för att hantera trafiken. Dessa växlar klarar förbindelser med kapaciteten 2, 10 och 100 Mbit/s. Telia har centraliserad driftövervakning för Kalmarnätet från en enda punkt.

Kan uppgraderas med tal
I dagsläget skall nätet användas för traditionell IP-trafik men i framtiden kan nätet uppgraderas för att klara realtidstjänster som telefoni. Rent teoretiskt skulle det nya nätet även kunna ta över telefonitrafiken fram till de lokala orterna. Telia anger dock tydligt att idag finns inga planer för att skrota AXE-stationerna och lyfta över telefontrafiken till Gigabit Ethernet.

I det nya nätet överges den traditionella ATM-tekniken. En ny generation ADSL-system (DSLAM), en modempool, införs på de flesta orterna för att klara långdistansöverföring via Gigabit Ethernet. Telia räknar med att Ericsson, Nokia och Lucent ska konkurrera vid den kommande upphandlingen av den nya generationen DSLAM.

Nätet skall erbjuda fyra olika gränssnitt: ADSL-tjänster från en lokal DSLAM. Fast anslutning med Ethernet 2 Mbit/s, 10 Mbit/s och 100 Mbit/s.
Jussi Ilmarinen är vice vd för Nokias bredbandsverksamhet och han känner inte till ett enda stort traditionellt telefonbolag i Europa eller USA förutom Telia som beslutat bygga ut bredbandsnät i stor skala med Gigabit Ethernet. Möjligen kan någon enda av de tunga operatörerna i begränsad omfattning ha prov eller nät av begränsad omfattning, menar han.

- Jag tror att Gigabit Ethernet om 3-4 år blir ett av huvudalternativen för de traditionella telefonbolagen, säger Ilmarinen.
Elektroniktidningen har inte lyckats få någon kommentar från Ericsson.

Göte Andersson, Erika Ingvald