Spectrum Policy Task Force föreslår tre olika modeller för frekvensanvändning. Den stora nyheten kallas "Exklusive Use" och den skall gälla för huvuddelen av frekvensbanden i framtiden, enligt förslaget. "Commons" heter den andra modellen och det är i princip olicensierade band, som fungerar som 2,4 GHz-band där Bluetooth och trådlösa datanät huserar. Commons skall få ökad frekvenstilldelning. "Command-and-control" är den traditionella modellen och den bibehålls för en del av frekvenserna, bland annat frekvensbanden för marksänd TV.

Med hjälp av nya avancerade metoder skall det bli möjligt att i realtid känna av vilka frekvensband som är lediga och alltid hitta ledigt utrymme, även när trafiken är som tätast. Detta tekniska språng baseras på Software Defined Radio (SDR) och digitala signalprocessorer som nyttjas för helt nya funktioner.

Den nya tekniken kombineras med en grundläggande förändring av dagens frekvensförvaltning.
Förslaget har utarbetats på uppdrag av den amerikanska regleringsmyndigheten FCC och en centralt placerad källa i den svenska telekomindustrin menar att det nya initiativet definitivt kan leda till att USA tar ledningen för mobil- och radiokommunikation.

Förslaget från FCC:s utredningsgrupp Spectrum Policy Task Force är mycket känsligt i Europa och går definitivt på tvärs mot den strategi som Europas regulatörer hittills valt.

- Den vision som FCC:s utredningsgrupp målar upp är rimlig. Den känsliga frågan är när det blir möjligt att införa denna teknik, säger en industrikälla till Elektroniktidningen.

Från svensk sida har statliga PTS föreslagit att länderna i Europa skall slå in på en liknande väg men hittills har det inte funnits tillräckligt stöd från majoriteten av länderna för detta.
Krister Björnsjö, frekvensexpert på Telia Mobile, understryker att FCC-förslaget drivs fram av teknikens nya möjligheter.

- Det blir sannolikt en långsiktig stegvis utveckling när förändringarna genomförs i USA. Jag räknar med en utveckling i liknande riktning i resten av världen, säger Björnsjö.

Hundraårig modell i graven
USA-förslaget innebär en avgörande förändring. Dagens frekvensförvaltningsmodell skall rivas upp. Den har funnits i snart hundra år och styrs med järnhand av regleringsmyndigheterna i varje land.
Idag får en nätoperatör exklusiv tillgång till vissa frekvensband och dessa frekvensband nyttjar operatören enligt de beslutade licensvillkoren. Operatören är skyldig att inte störa andra operatörers kommunikation och får garantier att själv slippa störningar. Kontrollen utövas av frekvensmyndigheten i varje land.

Normalt är det så att ingen nätoperatör utnyttjar samtliga sina frekvenser över hela sitt tillståndsområde för trafik dygnet om sju dagar i veckan. Det normala är istället att stora delar av de tilldelade frekvensbanden är lediga en stor del dygnets timmar.

Enligt FCC-utredningen är det till och med så att i storstaden New York så nyttjar räddningstjänsten (polis och brandkår) normalt bara 15 procent av den tilldelade bandbredden. Bara vid enstaka tillfällen ökar kapacitetsutnyttjandet och då till maximalt 85 procent av den tilldelade bandbredden. Utanför USA:s storstäder är naturligtvis den verkliga nyttjandegranden ännu lägre.

FCC-förslaget innebär att för huvuddelen av radiofrekvenserna skall ett nytt regelverk införas. För dessa radiofrekvenser skall den nya tekniken tillämpas. Den stora poängen är att terminalerna i realtid skall kunna känna av om ett frekvensband nyttjas eller inte. Finns det ledig kapacitet så kan förbindelsen sättas upp. Finns det inte ledig kapacitet så letar terminalen efter ett annat frekvensband. Enligt Spectrum Policy Task Force kommer det att bli möjligt att införa SDR-teknik och avancerade DSP:er i terminalerna som klarar denna funktion. Detta är ett stort kliv och idag är inte tekniken mogen.

FCC-förslaget tar självklart många år att införa men rimligen är det så att ju snabbare som besluten fattas, ju snabbare blir det möjligt att nå målet. Det första kritiska steget i USA är att amerikanska staten måste fatta beslut att införa den nya modellen. Det är uppenbart att starka industriintressen driver på och det måste vara lockande för USA att försöka placera sig före Europa och Japan. Varje land bestämmer själv sin frekvenspolitik så det är fritt för USA att göra detta före alla andra länder.

Göte Andersson