FCC införde 2002 ett regelverk som tillåter UWB. I februari 2003 reviderades regelverket men utan några stora ändringar. På den största marknaden, hemnät och kontorsnät, får UWB användas i frekvensbanden 3,1 GHz till 10,6 GHz. Utrustningen måste designas för att användas inomhus och skall vara portabel. En annan massmarknad är fordonsradar, det vill säga personbilar utrustade med radar för att undvika kollisioner. På detta område föreslår FCC att UWB får nyttjas i lägre frekvensband, 3,1 till 10,6 GHz. Tidigare gällde enbart 24 GHz-bandet. UWB får användas i övervakningssystem i frekvensband under 960 MHz. Dessa övervakningssystem används främst av räddningstjänsten och är därför inte masspridda produkter. FCC tillåter inte UWB i frekvensband som nyttjas för satellitnavigering (GPS) och radioastronomi. GA

Den amerikanska regleringsorganisationen FCC har redan godkänt de första kommersiella UWB-baserade produkterna för USA-marknaden. Europa skall ha en familj av standarder baserade på UWB-tekniken klara i december 2004, enligt ett beslut som fattades av EU-länderna den 19 mars. Det anger statliga svenska regleringsmyndigheten PTS. Europa planerar införa ett gemensamt regelverk i 45 länder för UWB.

UWB klarar datakommunikation med upp till flera hundra Mbit/s för korta avstånd, under tio meter. Det handlar om billig radioteknik, jämfört med alternativen.

Den första riktiga volymprodukten för UWB väntas bli hemnät. Hemelektronikindustrin vill knyta samman tv:n, videon, stereon och DVD-spelaren.

- Europas standardiseringsorganisationer Etsi, CEN och Cenelec har av EU fått uppdraget att utveckla en familj av harmoniserade standarder för UWB-applikationer, säger Helen Lindqvist på PTS.
Beslutet fattades av den så kallade 98/34-kommittén. Alla medlemsländer deltog vid beslutet.

- Etsi har ännu inte mottagit det formella beslutet från EU. Men det är en formalitet. Etsi har redan börjat utveckla standarder för UWB, säger Åke Karlsson, PTS, som följer arbetet i Etsi, Europas tyngsta standardiseringsorganisation inom IT och telekom.

- Jag tror det kan bli svårt för Etsi att ha färdiga standarder för UWB klara redan i december 2004, säger Karlsson.

Omfattande utredningar pågår både i Europa och i ITU om hur tekniken skall få nyttjas. UWB sänder på mycket låg effekt, under den normala brusnivån, och frekvensmyndigheterna borde därför normalt inte resa några hinder. Men om tiotals miljoner användare börja sända signaler som ligger under den normala brusnivån på frekvensband som redan nyttjas av andra användare kan detta störa annan radiokommunikation.
På samma sätt som radarsystem sänder UWB mycket korta pulser inom ett brett frekvensband med mycket låg effekt och överför på detta vis digital information. En mottagare fångar upp pulserna och återställer informationen.

Den amerikanska standardiseringsorganisationen IEEE och dess grupp 802.15.3 går i spetsen för att utveckla nya kommunikationsstandarder för PAN (Personal Area Networks) baserade på den nya radiotekniken.

Det återstår till exempel att välja modulationsteknik, hur stora frekvensband som skall nyttjas och så vidare. Detta brukar traditionellt också bli tvistefrågor och det återstår därför att se om USA, Europa och Asien får en gemensam standard.

- Mot slutet av 2003 bör det vara klart åt vilket håll standardiseringsarbetet går, och i så fall kan vi ha en ratificerad standard under andra halvåret 2004. Erfarenheten visar att det tar ytterligare ett till två år innan produkterna dyker upp på bred front. Det innebär att marknaden tar fart under 2005 och att de riktigt stora volymerna kan dröja till 2007, säger Amir Freund, marknadschef i Wisair.

Wisair är teknisk koordinator i Ultrawaves, ett EU-sponsrat forskningsprojekt som utvecklar UWB-system för hemmiljö.


Göte Andersson