Skriv ut
JanneJAN TÅNGRING Genom att köpa Wind River försvagar Intel processorn Arm och förstärker sin egen processor Atom. Det skriver Elektroniktidningens Jan Tångring i en analys.
Igår annonserade Intel att företaget köper inbyggnadskonsulten Wind River. Köpet ger Intel mer kompetens på inbyggnadssidan. Intel har idag 3000 programvaruutvecklare. Nu får man cirka tusen till.

Nätet är fullt av analyser av vad dessa ingenjörer ska användas till.

Det första svaret är att de flesta kommer att fortsätta att göra exakt det som de gör idag. De är bundna av kontrakt. Vilket innebär att de inte bara kommer att ägna sig åt att utveckla för Intels X86:or, utan också för konkurrerande processorer som Arm, Mips och PowerPC.

Intel har därmed förvandlats till en generell inbyggnadskonsult och kommer att konkurrera med Wind Rivers gamla konkurrenter som Green Hills, Lynuxworks, Enea och QNX.

Men alla analytiker tror att det finns ytterligare orsaker till köpet. Och de ytterligare orsakerna är förstås mer spännande att spekulera kring.

De som går längst funderar på om Intel har en ambition att bli en vertikal liknande Apple, och erbjuda slutprodukter som bygger på både egen hård- och mjukvara. Man ser en IntelPhone i horisonten.

Vad som åtminstone är sant på den fronten är att Intel får större resurser för att komplettera sin hårdvara med programvara. Det höjer värdet på hårdvaran. Kunden kan därmed också bindas lite hårdare till Intel som leverantör.

På processorsidan har Intel ett fåtal kunder med stora resurser. På inbyggnadssidan får man betydligt fler kunder. Bara det i sig kan kräva en utbyggd division för mjukvara hos Intel.

Det ligger ett intresse för Intel i att mjukvarustödet för dess plattformar är bra. Det är därför företaget idag har en mjukvaruavdelning. Det är också därför Intel köpt upp diverse nischade programvaruföretag – Havok för 3d-fysik, Neoptica och Offset på visualisering, Openhand och Swiftfoot för användargränssnitt, med flera – för att deras produkter ska optimeras för Intels hårdvara.

Intels nya kärna Atom ligger i fokus för många analyser. Den ska inte bara användas i netbooks. Intel vill ha in den i inbyggda system.

Här kommer Wind Riveringenjörerna att spela en viktig roll.

Det gör de redan. Wind River har varit med i Moblin – Intels Linuxprojekt för Atom – sedan starten.

Moblin kommer att vara ett av centrumen i Intels expansion av Atom till inbyggda system. Precis som konkurrerande Google Android är det ett operativsystem som ger ett vackert och snabbt ansiktslyft till alla former av inbyggda system som har användargänssnitt, från teveapparater till industrirobotar.

Den stora nischen för Atom just nu är ännu dock inte inbyggda system utan netbooks, MID:ar, UMD:er, smartbooks, smartphones och alla andra typer av uppkopplade fickdatorer.

Här har det seglat upp ett akut hot mot Intel: processorkärnan Arm.

Atom möts av en våg plattformar som alla bygger på Arm: Texas Omap, Freescale i.MX, Qualcomm Snapdragon, Samsung S3C6410, med flera. Till och med klassiska datortillverkare som HP överväger att släppa netbooks på Arm.

Atom körs i Moblin. Arm körs i Googles Android. Det är mellan Moblin och Android som huvudstriden mellan Arm och Atom utkämpas.

Wind River har stött både Android och Moblin från start. Företaget har genom sin storlek varit den kanske starkaste oberoende aktören på mjukvarusidan på dessa plattformar.

Nu blir Wind River istället allierad med Intel. Wind Rivers ingenjörer kommer nu att fasa sig ut ur sina Androidprojekt, i den mån kontrakten så tillåter, och fokusera sin energi på Moblin.

Köpet minskar därmed i ett slag de resurser som läggs på utveckling av Arm och ökar resurserna som läggs på Atom.

Kriget mellan Arm och Atom är en manifestation av den länge omtalade konvergensen mellan tele- och datavärlden.

Pc-världens x86-processor rusar mot mobilvärlden i form av Atom. Mobilvärldens Arm kommer från andra hållet. Kollisionen är oundviklig.

Anledningen till att det smäller just nu är att mobiltelefonformfaktorns datorprestanda nu kan konkurrera med bärbara datorer. För varje år blir marknaden för smartphones, smartbooks och netbooks bredare och värd mer pengar.

I och med köpet kan Armsidan komma att behöva ett motdrag.

För det första måste Android bli en succé. Visserligen har den ett försprång i tid med många implementationer redan färdiga för lansering. Men medan den första färdiga versionen av Moblin imponerade på alla, är sinnebilden av Android idag en plattform full av barnsjukdomar. Det duger inte.

Det symmetriska svaret till själva köpet av Wind River är att köpa Montavista, en annan neutral aktör, med bara 250 personer men med längre och bredare erfarenhet av Linux.

Frågan är vem som ska köpa? Vad sägs om ett samägt bolag: Nokia, Samsung, Sony Ericsson ... jag läser högt ur medlemslistan för Symbian Fondation, för jag kan tycka att utgången i slaget mellan Arm och x86 borde vara relevant för mobilaktörerna. Och att mobilaktörerna borde förorda Arm, eftersom Arm driver deras enklare mobiler och att släktskapet i plattform borde göra att man slipper dubbelarbete.

Plus det faktum att Arm är en snäll och hanterlig leverantör av processorkärnor. Medan Intel sätter dagordningar för alla.