Det nätverksbaserade försvaret blir för komplext och införs utan att
alternativen genomlysts. Det säger Statskontoret i en rapport.
Försvarsmakten säger att Statskontoret missuppfattat hela poängen.
I en 12-sidig promemoria går Statskontoret och dess generaldirektör
Anders L Johansson till hårt angrepp mot försvarsmaktens beslut att
införa det så kallade nätverksbaserade försvaret, NBF. Enligt Johansson
är risken för att NBF inte ska fungera alldeles för hög, och dessutom
har försvaret inte utvärderat några alternativa handlingsplaner. Han
kräver därför att försvaret tar fram en bättre riskanalys samt ett
antal handlingsalternativ vars konsekvenser ska kunna jämföras med
NBF. Han vill också att försvarsmakten förbättrar styrningen och uppföljningen av projektet, för att ge regeringen bättre möjligheter att styra såväl mål som uppföljning och kostnader.
Enligt försvarsmakten beror Statskontorets kritik på en missuppfattning. I ett pressmeddelande säger överstelöjtnant Per Nilsson, chef för ledningsutvecklingsavdelningen på försvarshögkvarteret, att NBF inte är ett IT-system, vilket Statskontoret tycks tro, utan en "helhetslösning som syftar till att svenska insatsstyrkor effektivare ska kunna genomföra insatser tillsammans med andra".
Fokus just nu ligger på att få fram teknik och metoder som passar den svenskledda insatsstyrkan Nordic Battlegroup. Det ska vara klart senast 1 januari 2008, och enligt försvaret håller tidtabellen.
Försvaret understryker att utvecklingen sker i internationellt samarbete, vilket gör att svenska försvaret inte behöver ta på sig hela kostnaden. Kritiken att alternativen inte är genomlysta bemöts med att försvaret avrapporterar utvecklingen varje halvår till regeringen.
- Det ger den politiska nivån ökad frihet att successivt välja förmågor och ambitionsnivå, säger Per Nilsson.