Skriv ut
De europeiska myndigheter som har ansvar för RoHS har tagit fram ett dokument som visar hur arbetet med kontrollera hur direktivet uppfylls ska gå till.
Tanken med ”RoHS Enforcement Guidance Document” är att de myndigheter som är satta att övarvaka marknaden ska utföra kontrollen på samma sätt. Dokumentet kan också fungera som en vägledning för de företag som är berörda.

Myndigheterna ger dock en brasklapp: dokumentet är inte juridiskt bindande utan bara en vägledning och skillnader i lagstiftning mellan olika länder kan också påverka utformningen av kontrollen.

RoHS Enforcement Guidance Document innehåller tre sektioner. Den första ger en bakgrund till RoHS och hur myndigheterna kommer att gå till väga i urvalsprocessen.

Urvalet av produkter som ska granskas kan göras på många sätt. Det kan vara tips från allmänheten, konkurrenter eller andra länder, ren stickprovskontroll eller bero på kriterier som myndigheten själv satt upp. Vid kontrollen ska myndigheten utgå från att produkten uppfyller RoHS och man börjar normalt med att kontrollera dokumentationen.

Men vägledningsdokumentet betonar att myndigheten lika väl kan börja med att testa en misstänkt produkt med en till exempel en ”röntgenpistol” för att få en första indikation. Ett utslag från pistolen är dock inte samma sak som att produkten med säkerhet innehåller för mycket otillåtna ämnen. Resultatet från pistolen visar bara vilka ämnen det finns på ytan.

Sektion två handlar om vilka dokument myndigheterna kommer att kräva in vid kontroll och hur de kommer att använda dessa för att kontrollera efterlevnaden. Här finns två spår, ett för mindre och medelstora företag som baseras på dokumentation från komponenttillverkarna och ett spår för större företag som använder sig av kvalitetssystem som till exempel ISO.

Den tredje sektionen handlar om hur provtagning ska gå till och hur proverna ska prepareras för att resultatet ska bli riktigt. Sektionen innehåller exempel på hur man framställer ett ”homogent material” som är den definition som gäller för gränsvärdena.

I dokument tar man upp flera exempel, bland annat integrerade kretsar och passiva komponenter. För integrerade kretsar skriver man att det enda stället där det är troligt att man kan hitta förbjudna ämnen är pläteringen på anslutningarna. Kretsarna kan därför kontrolleras med en röntgenpistol. Dock kan det finnas förbjudna ämnen i vissa märkningar.

När det gäller små passiva komponenter är det inte lika enkelt. De måste prepareras och testas i en masspektrometer.

Dokumentet kan laddas hem från intresseorganisationen Elfnets hemsida: www.europeanleadfree.net.