När Vinnova satsar 25 miljoner kronor på fem projekt som utvecklar mätteknik och sensorer som effektivt kan mäta klimatförändringarna går lite mer än sju miljoner till Chalmers, uppdelat på två projekt.

Inom det ena projektet ska man utveckla ett system som kan förbättra klimatmodeller genom att mäta vattenångan i luften under en lång tid med hjälp av GPS-signaler. Vattenånga är en viktig växthusgas, men det är både svårt och dyrt att göra exakta mätningar. Att använda GPS kan vara en lösning på problemet.

– Vi mäter tiden för signalen att gå från en satellit till de fasta referensmottagarna på marken. Hastigheten på vågen förändras med luftfuktigheten, säger Gunnar Elgered, ansvarig för projektet på Chalmers.

– I Sverige kan vi mäta ett positionsfel på 1 cm under vintern, men kanske 30 cm under sommaren. Vid ekvatorn kan felet vara uppåt 0,5 meter. Felet är en indikation på luftfuktigheten vid mättillfället.
   
Nu vill man studera rådata från det svenska nätet av fast referensstationer för GPS och förhoppningsvis kunna identifiera och jämföra trender i hur temperaturen och luftfuktigheten har ändrat sig.

– År 1993 var Sverige bland de första länderna i världen med att införa ett nationellt GPS-nät, så det här projektet lämpas sig bra för oss, säger Gunnar Elgered

Projektet är ett samarbete med Lantmäteriet, SMHI och Sveriges Provnings- och forskningsinstitut (SP) och tilldelas drygt 4 miljoner kronor.
 
Inom det andra projektet ska ett nytt radiometerinstrument utvecklas. Med hjälp av mätinstrumentet ska det bli lättare att förstå interaktionen mellan atmosfär och klimat, varvid man tror sig säkrare kunna förutsäga klimatutvecklingen. Projektet är ett samarbete med European Space Agency, Omnisys Instruments och Rymdbolaget.  Vinnova finansierar det med drygt 3.1 miljoner kronor, medan Rymdstyrelsen lägger in lika mycket till.

Hela satsningen är en del av ett större initiativ där Vinnova, Formas, Vetenskapsrådet och Rymdstyrelsen tillsammans satsar drygt 140 miljoner kronor under tre år på klimatforskning.