– Ambitionen är att verkligen visa att vi kan trycka minnen i volym, något som kunderna är intresserade av idag, säger Johan Carlsson som är vd på Thin Film Electronics.

För ett år sedan visade företaget upp en ferroelektrisk minnescell på konferensen IPEX i Storbritannien. Minnet behåller informationen även när strömmen stängs av.

– Tillsammans med Intel har vi visat att minnet kan skriva mer än 10 upphöjt till åtta gånger. Att behålla informationen tio år i en temperatur på åttio grader är inget problem.

Thin Film Electronics startade 1997 för att kommersialisera forskning krint tryckt elektronik. Pengarna kom från norska och engelska investerare. Verksamheten skalades upp 1999 när Intel gick in. Målet var då att trycka minnescellerna på en kiselkrets som innehöll all styrelektronik.

– Ihop med Intel visade vi att det fungerade. Vi gjorde ett minne på 512 Mbit som är ungefär 12 gånger kompaktare än motsvarande kiselminne, säger Johan Carlsson.

När Intel lade projektet i malpåse år 2005 minskades verksamheten och fokus ändrades mot enklare tillämpningar och mindre minnesstorlekar. Idag har Thin Film tio personer i Linköping och tillämpningarna är kopieringsskydd, medicinsk elektronik och olika typer av smarta kort.

– Ta till exempel Pokemonkort. De har olika egenskaper som styrka, snabbhet och uthållighet. Med minne på kortet skulle egenskaperna kunna förändras när man spelar och kortet utvecklas och bli bättre och mera värt.

För att ändra innehållet i kortens minne behövs en separat läsare som enligt Johan Carlsson kan tillverkas för så lite som några dollar. För att programmera cellerna används en spänning som ligger mellan några volt och upp till 20 volt. Exakt var man hamnar beror på hur tjock den tryckta minnesfilmen är.

– Det är väldigt låga strömmar så det är inget problem med batteridrivna tillämpningar.

På korten trycks bara kontakterna och minnet som består av en matris med horisontella och vertikala ledare. Varje skärningspunkt är en minnescell. För att till exempel lagra hundra bitar behövs det 10x10 ledare och därmed 20 anslutningar till kortet.

Och det är här Xaar kommer in. Företaget är brittisk-svenskt. Den svenska delen finns i Järfälla och består av IBM:s före detta enhet för produktion av skrivarhuvuden till bläckstråleskrivare.

– Vi håller på att leta partners för att kunna tillverka i volymer åt slutkunder. Vi har företag som utvecklar polymerer och Xaar ska utveckla själva trycktekniken.

Än finns inga tryckta transistorer som fungerar i kommersiella tryckprocesser. Den dagen det sker öppnar sig drömtillämpningen – RFID-brickor.

Thin Film Electronics har hittills gjort av med runt 900 miljoner och ytterligare en emission på mellan 20 och 30 miljoner kronor är planerad till sommaren.

– Jag tror att det räcker för att vi ska kunna klara oss utan fler emissioner. Vi räknar därefter med att vara vinstdrivande genom samarbete med starka kunder och partners.