I juli meddelade Energimyndigheten och Vinnova att de tillsammans satsar 28 miljoner kronor på utveckling av komponenter av kiselkarbid och galliumnitrid. Komponenterna ska användas för energieffektiva radiobasstationer och radaranläggningar.
Ett antal företag driver projektet och går gemensamt in med lika mycket pengar till. Det är Ericsson, Saab Avitronics, Saab Microwave Systems, Norstel, Norse Semiconductor Laboratories, Infineon och NXP Semiconductors. I gruppen ingår också Chalmers.
Totalt satsas 56 miljoner kronor på projektet. Det är en del av den satsning på 200 miljoner kronor som Vinnova, Energimyndigheten och näringslivet gör på energieffektiv elektronik.
– Det är viktigt för de svenska företagen inom området att profilera sig mot mer energieffektiva lösningar för att skaffa sig konkurrensfördelar. Energisnåla elektroniklösningar har potential att generera tillväxt för många företag, även utanför projektet, säger Jonas Wallberg, enhetschef på Vinnova.
– Satsningen på elektronik av kiselkarbid är ett viktigt led i att minska elförbrukningen. Det banar väg för elhybridfordon och är en nödvändighet för att realisera energieffektiveringspotentialen som var drivkraft bakom stödet till materialutvecklingen, säger Svante Söderholm, handläggare på Energimyndigheten.
Ur satsningen har tidigare Linköpings Universitet och Norstel fått stöd för materialutveckling av kiselkarbid, och Acreo, KTH och Transic för utveckling av kiselkarbidkomponenter och moduler för kraftelektronik.