– Det gör att det uppstår resonans i mikrovågsområdet. Om man sänder ut mikrovågor från en strålkälla och lyssnar på vad man får för svar så ger kväve en tydlig signatur. Och många sprängämnen innehåller kväve. Vi kan också titta på narkotiska preparat, säger Anna Pohl, den FOI-forskare som leder studien.
 
Enligt henne kan tekniken också detektera klor, natrium, jod, brom och antimon. Inspirationen kommer från en brittisk numera pensionerad Londonprofessor vid Kings College, som jobbat i 40 år med att förstå tekniken, John Smith. Och det som främst legat till hinder för en kommersialisering har varit att signalen är så svag.

– Det finns ett par företag på marknaden, men vad de säljer är bara något bättre än prototyper. Idag tar det någon minut att scanna en produkt, säger Anna Pohl. Men i exempelvis en bagagekontroll har man bara sex sekunder på sig innan de köande blir alltför otåliga. Så nu hoppas de svenska forskarna förbättra konceptet.

Sensorer tradition i Linköping
För det samarbetar FOI med Andreas Jakobsson som är elektronikprofessor i Karlstad och som forskat hos Smith i London. Jakobsson har utvecklat algoritmerna för signalbehandlingen så att man nu är nere i någon minut för igenkänning.

FOI kan det område som handlar om brusexciterad radar och hoppas kunna bidra med att förbättra antenndelen.

Anna Pohl kommer ursprungligen från Linköpings universitet där man har en lång tradition av att arbeta med olika sensorer. Hon tror att fler tekniker kan lämpa sig för detektion av sprängmedel.

– Man kan nog inte räkna med att komma åt alla typer med bara en metod, tyvärr. I stället behöver man kanske ett antal olika metoder som samverkar, säger hon