Från och med september kan all konsument- och kontorselektronikutrustning som säljs inom EU tvingas dra max 1 W i viloläge. Det blir konsekvensen av den del av det så kallade EuP-direktivet som kan klubbas 7 juli. Men från svenskt håll kommer stark kritik mot luddigheter i direktivets formuleringar och mot att industrin bara ska få ett år på sig att konstruera om sina kraftaggregat.
All kontors- och konsumentelektronik ska automatiskt gå ner i viloläge när utrustningen inte används. Och i detta viloläge får energiförbrukningen vara max 1 W. Eller max 2 W om det finns en klocka eller annan informationsdel som måste vara på jämt. Och om fyra år ska dessa förbrukningssiffror vara halverade.
Det blir konsekvensen om EU antar ett direktiv vid sin omröstning den 7 juli. Det handlar om ett dotterdeldirektiv för viloläge ("standby" och "off-mode") inom ramen för ekodesigndirektivet, även kallat EuP-direktivet. Det antogs redan i juli 2005 och infördes i svensk lag i maj i år. Direktivet går ut på att minska energiförbrukningen i alla energianvändande produkter, men än så länge har inga produktkrav nått till beslut i EU-kommissionen. Nu börjar det dock dra ihop sig, och kraven på vilolägeseffekt är ett av de första konkreta.
Såväl Energimyndigheten som Elektronikindustriföreningen har dock en hel del synpunkter på förslaget. Ingen är emot tanken på energibesparingar, men luddigheter kring vilka produkter som omfattas och den korta tid som industrin ska få att anpassa sig kritiseras av dessa instanser.
- Det är dålig kvalitet på dokumentet, och det beror på att det finns en politisk agenda. Kommissionen vill visa handlingskraft och driva igenom något som inte är genomtänkt, säger Vidar Wernöe på Elektronikindustriföreningen.
Camilla Ottosson på Energimyndigheten, som ansvarar för EuP-direktivets införande i Sverige, delar kritiken men i mildare ordval:
- Vi har ställt frågor till Kommissionen, bland annat om definitionerna av vilka produkter som ska ingå. Vi har inte fått svar ännu, men jag tror vi ska få det två veckor innan omröstningen, säger hon.
Oklarheterna om vilka produkter som egentligen täcks av direktivet är dock bara det ena problemet, menar Vidar Wernöe. Han är minst lika oroad över att industrin enligt förslaget bara ska få ett år på sig att anpassa sina produkter.
- Alla kraftaggregat måste konstrueras om, ofta med lite ny teknik tillämpad. Det tar tid, och så ska alltihop produceras, EMC-provas och elsäkerhetsgranskas. Och det ska göras för alla företagets produkter. Att tro att det kan göras på ett år är naivt, i synnerhet som ledtiderna på många av komponenterna ligger mellan 20 veckor och upp till ett år, säger han.
På den punkten tror dock inte Camilla Ottosson att industrin kan hoppas på någon ändring.
- Vi tycker också det vore rimligt med längre tid. Men kommissionen har redan gett efter, i det första förslaget var det 1 år till första kraven blev bindande och därefter 3 år tills de skärptes. Nu är det 1 respektive 4 år, säger hon.
Det är Camilla Ottosson som avlägger Sveriges röst när det är dags för omröstning den 7 juli. Men hon vet inte idag hur hon kommer att rösta.
- Det beror på hur slutdokumenten ser ut, och vilka svar vi får fram i den konsekvensutredning vi genomför nu. Vi hoppas ha de svaren inom en vecka, säger hon.
Mer information om Ekodesign och EuP-direktivet finns på Energimyndighetens hemsida (länk).