Lysdioder som används för belysning lyser inte kontinuerligt utan blinkar snabbt, snabbare än ögat hinner registrera. Idag görs det med pulsbreddsmodulering, där pulserna är lika långa, för att se till att lysdioderna matas med rätt strömstyrka hela tiden och då inte riskerar att åldras i förtid.

Om istället blinkningarna moduleras utifrån ett datainnehåll kan de överföra information samtidigt som de tjänar som belysningskällor. Enligt professor Thomas Little vid Boston Universitys center Smart Lighting kan datatakter mellan 1 och 10 Mbit/s uppnås med dagens vita lysdioder och relativt enkel elektronik. Elnäten som förser lysdioderna med ström kan då även tjäna som datanät.

- Strömförbrukningen blir låg, tillförlitligheten hög, och ingen elektromagnetisk interferens kan störa kommunikationen, säger han i ett pressmeddelande.

Centret har fått 18,5 miljoner dollar av National Science Foundation för att utveckla tekniken. Även telekombolaget Nortel stöder satsningen.

Little menar att skiftet från glödlampor och lysrör till lysdioder ger en unik möjlighet att även skapa en ny generation av säker trådlös kommunikation till måttlig kostnad. I hans vision blir varje lysdiod en kommunikationsnod som kan överföra data till datorer, tv- och radiomottagare, telefoner och sensorer och aktuatorer i smarta hus.

- Sådana nät har potential att nå större bandbredd än dagens rf-teknik, säger han.

Eftersom ljuset från lysdioderna inte tränger genom väggar blir lysdiodbaserad kommunikation därtill automatiskt säkrare för avlyssning än dagens wlan, menar han. Och strömförbrukningen blir inte högre än om lysdioderna används för enbart belysning.

Samma teknik kan enligt Thomas Little även användas utomhus, för kommunikation mellan fordon.

- I bromsljus används redan lysdioder, och det är inte svårt att tänka sig en sensor som känner igen ett bromsljus och då antingen gör föraren uppmärksam på det eller ser till att bilen automatiskt bromsas in, säger han.