– Maxim är ett mixed-signal-företag och den naturliga utvidgningen för oss är att göra sensorer på analogsidan och signalprocessning på digitalsidan, säger Vijay Ullal, på Maxim Integrated Products.

När Vijay Ullal förklarar elektronikindustrins memsutveckling spänner diskussionen både hundratals år bakåt i tiden och tiotalet år framåt.

– Utvecklingen startade för 200 år sedan med industrialiseringen när man började använda maskiner, nästa stora steg togs när transistorn utvecklades och den tredje stora förändringen är sensorn. Genom att kombinera rörelse, beräkningar och förmågan att känna av skeenden kan man kanske skapa en varelse som till och med kan konkurrera med människan, säger han.

Futuristiskt kan tyckas, men budskapet är tydligt. Maxim ser inte mikromekanik som en teknik i mängden, utan som något som kommer att skapa en massiv förändring av hur vårt samhälle ser ut på sikt.

– Nanoteknik är framtiden. Om 10-15 år kommer det att finnas massor av sensorer som nästan inte drar någon effekt i vårt samhälle. Om man inte är i mems-industrin nu så missar man framtiden för då kommer man inte att förstå nanoteknik.

På Elektroniktidningens fråga om vad företaget hittills har utvecklat och tillverkat svarar dock Vijay Ullal svävande.

– Vi har utvecklat resonatorer och vi vet hur man konstruerar mikroreläer. Om vi ska tillverka själva framöver eller via partner är däremot inte helt klart ännu.

Samtidigt påpekar han att Maxim inte vill in och konkurrera på en arena där redan etablerade spelare finns. Likaså är det den mikromekaniska komponenten i samspel med signalbehandling och algoritmer som är intressant för företaget, inte den enstaka komponenten.

– Det är först när man får möjligt att skapa system som ger intelligens som mikromekanik blir riktigt intressant. Alla halvledarföretag som finns idag måste göra mems, eller försvinna, säger Vijay Ullal.