Förändringen hälsades med glädje av den svenska teknikbranschen som på ett smidigt sätt vill kunna anställa många av de studenter och doktorer från länder utanför EU som utbildat sig på svenska högskolor och universitet. Bland annat välkomnades förändringen av verktygsleverantören Virtutechs vd i en krönika i Elektroniktidningen i maj föra året (länk).

Men ett halvår efter att de nya reglerna börjat gälla visar det sig att det numera är svårare än tidigare för bland annat kinesiska och indiska telekomföretag med dotterbolag i Sverige att ta hit personal från länder utanför EU.

Affärsvärlden har intervjuat Carl-Fredrik Hedenström på Magnusson advokatbyrå som har märkt av förändringen.

- Tidigare har det oftast räckt med att arbetsgivaren ger den anställde från en annan del av koncernen en marknadsmässig lön så har först länsarbetsnämnden och sedan migrationsverket sagt ja och gett arbetstillstånd.

- Nu när länsarbetsnämnden är borta har facket fått större inflytande och särskilt ett fackförbund utnyttjar detta om företaget som etablerar sig inte har kollektivavtal, oavsett vilken lön som erbjuds.

En av nyheterna i de förenklade reglerna är nämligen att fackföreningarna alltid ska få yttra sig innan migrationsnämnden fattar beslut. Nyetablerade utländska företag har sällan kollektivavtal och får därmed avslag.

- Vid ett nej från facket går det ändå att få ett arbetstillstånd hos migrationsverket, men det är krångligare, tar mer tid och kräver mer underlagsarbete, säger Carl-Fredrik Hedenström till Affärsvärlden.

Han pekar särskilt ut Unionen som ett fackförbund som konsekvent säger nej när det saknas kollektivavtal.

På Unionen berättar ombudsmannen Gunilla Bäcklund att de gör en prövning i varje enskilt fall ute på sina regionkontor.

- Vi tycker att det är viktigt att inte snedvrida konkurrensen på arbetsmarknaden genom att kunna ta hit anställda som man inte betalar pension eller försäkringar för. Vi vill inte ha ett a- och b-lag.