– Elektronikindustrin står för 11 procent av exporten, det är lika mycket som exempelvis skogsindustrin. Därför borde man säga att skogen, malmen och elektroniken är ryggraden i svensk industri, säger Mats Odell.

Han är mångårig riksdagsman och har dessutom varit kommunikationsminister och finansmarknadsminister liksom ordförande i riksdagens näringsutskott.

67 år fyllda har han lämnat riksdagen och KD:s verkställande utskott vilket ger tid för nya sysslor som att vara ordförande i det Vinnovastödda programmet Smartare Elektroniksystem för Sverige.

Även om han inte riktigt hunnit sätta sig in i branschen pekade han ut några problem som behöver åtgärdas om Sverige inte ska halka efter.

– Vi står på pallplats när det gäller innovationer men är inte så bra på att kommersialisera det vi uppfunnit. Ett problem som jag sett i näringsutskottet är bristen på riskvilligt kapital i tidiga skeden.

Han lyfte också fram den kanske viktigaste slutsatsen från den utredning som projektgruppen gjorde inför ansökan i höstas, nämligen att elektroniken stärker övriga delar av industrin.

– Det vi gör är en en satsning på hela Sveriges långsiktiga välfärd, för utan tillväxt finns det bara nedskärningar att fördela.

Vinnovas generaldirektör Charlotte Brogren gav bakgrunden till de strategiska innovationsområdena som är ett nytt sätt för myndigheten att bestämma hur anslagen ska fördelas.

– Sverige är bara 0,14 procent av världen, det finns 20 städer som är större än vi. Ändå ligger vi i toppen när det gäller innovation. Enda sättet att vi kan fortsätta utveckla vårt välstånd är att varje dag vässa vårt erbjudande.

Samtidigt finns det enligt Charlotte Brogren ett antal globala utmaningar inom miljö, energi, demografi och folksjukdomar som ingen enskild stat eller företag kan lösa.

– Det handlar om teamwork. Det är därför vi påverkade politikerna inför forskningsproppen som kom för två år sedan så att vi kan få ihop resurserna inom akademi, det offentliga och i industrin. Vi har inte råd att fragmentera oss.

De strategiska innovationsagendorna, varav elektroniken är en av cirka tio som hittills antagits, är en manifestation av kraftsamlingen.

Även om Vinnova inte avhändar sig beslutanderätten kring vilka projekt som kommer att beviljas pengar, så breddas ändå kompetensbasen.

– Hos oss finns kanske två som kan elektronik. Det fina i kråksången är att det är ni som ska peka ut vilka områden vi ska satsa på.

Även om det är ganska lite pengar till att börja med – Vinnova har avsatt 8 miljoner för i år, 20 miljoner nästa år, 30 miljoner 2016 och 40 miljoner 2017 – är inriktningen klar.

– Vi har bara bundit oss för fyra år men vi ser programmet som långsiktigt. Går det bra kommer vi att lägga till Vinnovas vanliga anslag, säger Charlotte Brogren.

Den som ska hålla i det praktiska när det gäller elektronikområdet är Mikael Lögdlund som närmast kommer från ett liknande arbete på Linköpings universitet.

Han sitter i Electrumhuset i Kista och har redan börjat planera för olika aktiviteter.

– Det kan handla om att samarbeta med andra program som IoT-programmet, att skapa mötesplatser för företag och riskkapital men också teknikstöd till små och medelstora företag liknande Tekniq och Mist. Och så ska vi inventera vad det finns för kompetenscenter idag och vilka luckor vi har.

En annan uppgift är att hitta andra finansiärer än Vinnova som exempelvis Energimyndigheten eller andra nationella program och självklart även utan för Sverige, då främst EU.

– Och så måste vi börja förbereda oss för utlysningen som kommer i januari.