Det må vara 1 april, men förslaget i den kommande vårbudgeten på en kemikalieskatt på elektronik är inget skämt. Trots massivt motstånd från branschföreträdare räknar regeringen med att få igenom förslaget i riksdagen.
Tanken bakom den nya skattelagen är god, att få bort de hälsovådliga ämnena brom, klor och fosfor ur hemelektronik och vitvaror. Styrmedlet är en skatt som ökar priset på en mobiltelefon med ungefär 25 kronor och ett kylskåp med cirka 300 kronor. Dessutom föreslås en skatt på PVC-mattor som bland annat används i våtrum. Lagen ska börja gälla från 1 juni 2017 och förväntas ge ett bidrag till statskassan på 2,4 miljarder per år.
Att den absoluta majoriteten av all konsumentelektronik inte tillverkas i Sverige och inte kommer att anpassas till den nya skattelagen verkar utredaren inte bry sig om. Miljöeffekten kommer istället att komma från sänkt konsumtion när varorna blir dyrare.
– Det känns som förslaget går tvärt emot de visioner vi ser om hur vi ska få bättre konkurrenskraft och innovationer i Sverige. Det kommer inte heller att leda till miljövänligare produkter, sade Maria Månsson, ordförande i branschorganisationen Svensk Elektronik, till Elektroniktidningen i maj förra året (länk).
De tullkoder som avgör vilka produkter som omfattas har ingen koppling till om produkterna används av konsumenter eller av industrin vilket utredaren fick kritik för. I lagförslaget har därför ”yrkesmässig verksamhet” ersatts med ”yrkesmässig aktivitet” vilket ser ut att kunna undanta varor som inte är avsedda att användas för enskilt bruk. ”Om sådana aktiviteter utförs av en juridisk person anses de således vara yrkesmässiga oavsett syfte. … Med personligt bruk avses att det är personen, eller familjemedlemmen, själv som ska använda produkten.” står det i förslaget.
Utredningen fick också hård kritik för att bli svårt och dyrbart att efterleva. Även här har lagförslaget modifierats. Istället för att utveckla en ny mätmetod och göra tester på varuprover kompletteras den föreslagna lagen med en lista över hur de vanligast förekommande brom-, klor- och fosforföreningarna normalt tillsätts. Listan baseras på Chemical Abstracts Service (CAS) och kan tillsammans med uppgifter från tillverkaren om varans kemikalieinnehåll användas för att avgöra om hur den ska beskattas.
Om varorna inte har några additiva former av brom, klor eller fosfor får man dra av halva skatten. Om produkten inte heller har reaktivt tillsatta brom- eller klorföreningar får man dra av 75 procent. I dessa fall blir maxbeloppet 160 respektive 80 kronor.
Att man inte får dra av 100 procent beror på att utredaren menar att all elektronik innehåller mer eller mindre farliga kemikalier.
Varor som går på export är däremot skattebefriade.
Branschorganisationen Teknikföretagen har börjat jobba med ett remissvar som ska vara klart senast 28 april men vill idag inte kommentera föreslaget.
Lagförslaget finns här (länk).