Skriv ut

I ett svenskt forskningsprojekt har Rise, KTH, Linköpings universitet och Mittuniversitetet utvecklat metoder för att sänka tillverknings- och integrationskostnaderna för elektrokemiska energilagringsceller. Förhoppningen är att resultatet ska bana väg för smartare energilösningar och förnybara energikällor.

Det största hindret för energilagring är den höga kostnaden för batterier och superkondensatorer. Det gäller allt från celler till skapandet av balanserade moduler och hela energilagringssystem.

– Vi har arbetat med monolitisk integrering av energilagringsmoduler, säger Mats Sandberg, forskare på Rise Acreo i ett pressmeddelande.

Inom projektet har forskarna lyckats trycka elektroder, ledarbanor och kretsar för skydd och balansering av laddningsnivån för ett antal celler på ett och samma ark. Arken kan vara av plast eller papper, vilket öppnar för vanlig pappersåtervinning.

Vid Printed Electronics Arena i Norrköping har den första prototypen tryckts. Det är en så kallad modulit som består av fem seriekopplade superkondensatorceller, alla är parallellkopplade med ett motstånd.

Alla detaljer har framställts genom screentryckning på ett plastark: ledarbanor och kollektorer i metall, liksom elektroder och motstånd av kolbaserade material. Superkondensatorer har använts då de kan tryckas och tillverkas i vanlig luft.

– Vi har visat att modulitkonceptet är ett framkomligt tilllverkningskoncept och att det kan leda till lägre totalkostnader för elektrokemisk energilagring, säger Mats Sandberg i pressmeddelandet.

Modulitprojektet startade 2014 och är finansierat av Batterifonden via Energimyndigheten.