Skriv ut

Innan kemikalieskatten infördes sommaren 2017 basunerade bland annat Svensk Elektronik och Teknikföretagen ut att den sänker svensk konkurrenskraft. I somras sågades skatten i en rapport från Umeå universitet. Nu sågas den igen i en ny utvärdering.

Ett år efter att kemikalieskatten infördes har HUI Research på uppdrag av Elektronikbranschen, Svensk Handel och EHL (vitvarubranschen) tittat på om den haft avsedd effekt.

Vid införandet låg den förväntade skatteintäkten på 2,4 miljarder kronor, vilket skulle motsvara minskad försäljning av elektronikvaror med 4,5 procent per år.

I verkligheten har den landat på knappa 1,3 miljarder kronor under det första året, enligt HUI Research. Lägger man till följdeffekter i form uteblivna momsintäkter menar HUI att tillskottet till statskassan är marginellt eller till och med negativt.

Även skattens effekter på utlandshandeln ser ut att ha underskattats. Enligt den färska utredningen har den lett till lägre marginaler för svenska företag, samt mellan 600 och 1 400 färre arbetstillfällen i branschen.

– Kemikalieskatten hjälper varken miljön eller hälsan. Nu visar det sig också att den inte heller tar in pengar till statskassan, säger Klas Elm, på Elektronikbranschen, i ett pressmeddelande.

Det var i juli förra året som skatten infördes. Det är en debatterad viktbaserad punktskatt på elektronikvaror som exempelvis ökar priset på en mobiltelefon med ungefär 25 kronor och ett kylskåp med cirka 300 kronor.

I juni kom en rapport, skriven av professor Runar Brännlund vid Handelshögskolan vid Umeå universitet, som analyserade svenska miljöskatters effektivitet. Slutsatsen i den rapporten är bland annat att kemikalieskatten är ineffektiv (länk).

Här kan du läsa rapporten från HUI Research (länk).

Kategori: Nyheter