Skriv ut

Att få tag på elektroner som alstrats i bakterier blir enklare med en ny metod från forskare på Lunds universitet.

Bakterier alstrar elektricitet under sin ämnesomsättning, kanske för att kommunicera med andra bakterier och med molekyler.

Forskare i Lund har nu lyckats använda en viss molekyl för att bättre integrera fenomenet med  elektronik:  en redoxpolymer som kan ta sig igenom bakteriens tjocka cellvägg för att effektivare hämta elektronerna där.   

Forskarna redovisar resultaten av sina experiment i en forskningsartikel i den vetenskapliga tidskriften Advanced Energy Materials

Lo Gorton

– Denna studie är ett genombrott i förståelsen för extracellulär elektrontransport hos bakterier, säger Lo Gorton, kemiprofessor vid Lunds universitet.

– Vi kan få ut en ström från bakterierna i realtid medan de, så att säga, äter.

Den ström som bakterier skapar vid sin ämnesomsättning har varit svår att få tag på eftersom strömöverföringen har varit ineffektiv. Lundaforskarna skapade en konstgjord molekyl, en redoxpolymer, för att underlätta den så kallade ”extracellulära elektrontransporten”.

Bakteriesorten som man har studerat är en vanlig tarmbakterie som finns hos både djur och människor, Enterococcus faecalis.

Resultaten har ett värde för möjligheterna med framtida bakterieström men kan också ge en ökad förståelse för bakteriernas kommunikation med sin omvärld. 

– Elektrontransporten kan vara av stor betydelse för hur bakterierna kommunicerar med olika molekyler och med varandra i vårt tarmsystem, men även för hur naturen fungerar i ett större perspektiv. Man tror idag att många geologiska processer styrs av bakterier, säger Lo Gorton.

Bakterier och andra mikroorganismer kan användas för att tillverka biobränsle, i så kallade mikrobiella biobränsleceller. Av speciellt intresse i energisammanhang är de fotosyntetiserande bakterierna. Om de fästs på en elektrod kan de ge ström när de belyses. Detta har Lo Gorton och hans kollegor visat i tidigare studier.

Fördjupad kunskap om bakterier har även betydelse vad gäller möjligheten att använda dem för att exempelvis rena avloppsvatten, att tillverka svårsyntetiserade molekyler eller att reducera koldioxid till en mer användbar form.