Skriv ut

I början av februari köpte halvledarjätten ST Microelectronics 55 procent av kiselkarbidtillverkaren Norstel i Norrköping. Nu är det klart att det fransk-italienska företaget förvärvar de resterande 45 procenten. Prislappen för hela affären landar på ungefär 1,2 miljarder kronor.

– Vi har framgångsrikt slutfört vår utvärdering av Norstel som tillverkar kiselkarbidwafers. Därför har vi beslutat att utnyttja vår möjlighet att köpa de resterande 45 procenten, sade ST Microelectronics vd och koncenchef Jean-Marc Chery i en kommentar till företagets kvartalsrapport på torsdagsmorgonen.

Övertagandet ska vara genomfört före årskkiftet och ingår i planen att stärka ST:s position inom kiselkarbidområdet. Företaget har tidigare fått förlita sig på externa leverantörer av substrat.

Norstel knoppades av från Linköpings universitet år 2005 då tekniken för att tillverka kiselkarbidwafers ansågs mogen för kommersiell produktion. Utvecklingen hade pågått sedan 1993, med stöd av ABB och den finska wafertillverkaren Okmetic.

Själva fabriken i Händelö strax utanför Norrköping invigdes hösten 2006. De tre riskkapitalbolagen Creandum, Eqvitec och Northzone stod tillsammans med Vinnova och Energimyndigheten för grundplåten på 200 miljoner kronor.

Kiselkarbidprocessen visade sig vara långt ifrån färdigutvecklad, mer arbete krävdes för att skivorna skulle kunna utgöra basen för dioder och transistorer till bland annat kraftelektronik och rf-komponenter.

Företaget blev ett svart hål för investerarna. Sommaren 2009 försattes bolaget i rekonstruktion, men räddades av det statliga riskkapitalbolaget Fouriertransform som fortsatt att år efter år stoppa in mer pengar för att vidareutveckla processen. Totalt har Norstel slukat uppåt en miljard kronor sedan starten.

Den 30 december 2016 tog en kinesisk investeringsfond över ägandet men planerna på att överföra processen till en kinesisk tvillingfabrik fick kalla handen av ISP, Inspektionen för Strategiska Produkter.

Kineserna har dock fortsatt att investera i Norstel och den ursprungligen fyratumsprocessen är idag en sextumsprocess.