Skriv ut

Sverige behöver vara med och påverka standardiseringen av grafen, menar representanter för SIO Grafen. Det handlar om att bidra till stärkt konkurrenskraft. Bristen på standarder inom grafenområdet upplevs som det största hindret för industrin att gå vidare med produktutveckling.

Tidigare i år gick Lilei Ye och Johan Ek Weis på det svenska strategiska innovationsprogrammet SIO Grafen med i IEC:s standardiseringskommitté för grafen, där de representerar EU:s forskningsprojekt Graphene Flagship. IEC:s främsta syfte att arbeta fram och fastställa internationella standarder inom elektroteknik och elektronik.

Lilei Ye

– Vi förväntar oss att delta aktivt i standardiseringsaktiviteter och gå med i standardiseringsprojekt. Samtidigt hoppas vi att locka fler svenska organisationer att bidra med grafenstandardisering, konstaterade Lilei Ye i ett pressmeddelande.

Nu välkomnar SIO Grafen ytterligare satsningar kring standardisering av grafen.

Johan Ek Weis

– Det är ett angeläget fokus, säger Johan Ek Weis, som är ordförande för SIS tekniska kommitté för nanoteknik och projektledare på Chalmers Industriteknik, i ett pressmeddelande.

Framåt ska metoder utvecklas för att implementera standardisering på nanoteknikområdet i ett projekt finansierat av Vinnova. Projektet drivs av Chalmers Industriteknik, Rise Bioekonomi och hälsa och SIS (Svenska institutet för standarder).

Målet är att skapa ett starkt engagemang kring standardisering av materialen nanocellulosa och grafen.

– Det finns så stor kompetens och många duktiga företag i landet som kan leda utvecklingen och projektet vill bidra till stärkt konkurrenskraft, säger projektledare Åsalie Hartmanis, på Chalmers Industriteknik, i pressmeddelandet.

Inom grafenområdet finns idag en brist på en standardiserad beskrivning av materialen hos leverantörer samt en brist på hur karakterisering ska ske. Detta upplevs som det största hindret för industrin att gå vidare med produktutveckling.

– Både nanocellulosa och grafen är nya avancerade material, men där stannar egentligen likheterna, säger Rosana Moriana Torrósenior forskare på Rise Bioekonomi och hälsa.

Grafenföretagen är oftast små och unga, medan de företag som arbetar med nanocellulosa är en mix av både startups och stora koncerner.

– Så strategierna blir olika. Nyckeln är dock att bistå med förståelse och underlag kring standarders roll i att sprida användning, tillämpning och kommersialisering av nanocellulosa och grafen, konstarerar Rosana Moriana Torrósenior.

Det nya Vinnovafinansierade projektet heter ”Grafen och nanocellulosa, från gapanalys till stärkt svensk konkurrenskraft med standardiseringsverktyg” och pågår under 2021.