Linköping får ett 2 MW-energilager

Skriv ut
•

Stockholmsbolaget Alight sätter upp ett batterilager på 2 MW och 2 MWh åt Tekniska Verken i Linköping. Det ska samarbeta med verkets 12 MW-solpark intill.

Enligt Alight blir detta Sveriges största samlokalisering av solkraft och batterilager. Det ska vara redo att tas i drift i december.

Tekniska verken kommer att spara el när den är billig och sälja när den är dyr. Batteriet kommer även att stabilisera frekvensen i elnätet, med mera.

Det var Alight som byggde solparken i Linköping år 2020, och dessutom både äger och driver den.  

Och det är ännu krångligare än så, faktiskt – energiinfrastrukturen är inte direkt känt för sina raka rör. Sop- och energibolaget Tekniska verken är delägare till både solparken och batteriet. Och äger marken. Och elnätet.

Infranode finansierar solpark och batteri. Varberg Energi är rådgivare år Alight i batteriprojektet. Den som till sist på riktigt bygger batterilagret är Soltech.

Batterierna levereras av Huawei.

Alight bygger, äger och/eller driver 48 stycken solinstallationer i Europa.

Om avtalet med Tekniska verken är ett typiskt kontrakt, så har Tekniska verken redan köpt el till ett bestämt pris av Alight för flera år framöver.

Så Tekniska verken har fått kostnadskontroll. Och Alight har  en chans att tjäna in en mellanskillnad. 

Alight siktar på att kunna leverera 1 GW solel i Europa i upplägg av det här slaget.

Elnätets schweiziska armékniv

De stora energilagren i Sverige är vattenkraftsdammarna. De lagrar energi mellan säsonger. Att jämföra deras lagringskapacitet med batterilager, vilket man ser ibland, är dock att jämföra äpplen med päron.

Batterilager är mycket mindre. De fyller andra funktioner – flera stycken faktiskt – alla lika intressanta. 

De kan exempelvis ersätta kraftledningar. Verkligen? Jo, ledningarna måste dimensioneras för sin tyngsta belastning. Batterier kan minska toppbelastningen genom att placeras i änden av ledningen och fyllas när efterfrågan är liten och hjälpa till när efterfrågan är stor. Den kapar topparna.

De gör också andra jobb, som att blixtsnabbt parera mot efterfrågan så att frekvensen i nätet stannar på 50 Hz där nätet och förbrukarna är som effektivast. 

De kan höja kvaliteten på elnätet genom att trolla bort brus och spikar. Med mera. De kan sparka igång elnät som stått still. Och de används  för så kallad arbitrage – att köpa el när den är billig och sälja den när den är dyr.

Och mycket mer.