Inför en publik av EU-toppar berättade LKAB:s vd Jan Moström vad LKAB:s provtagning kommit fram till.

Volymen är tillräcklig för att möta en stor del av EU:s framtida behov för tillverkning av de permanentmagneter som krävs för elmotorer i bland annat elbilar och vindkraftverk.

Det är den största kända fyndigheten av sitt slag i Europa. Och det kan mycket väl finnas mer – kartläggningen fortsätter.

Jan Moström

– Vi har inte sett slutet på fyndigheten. Det här är goda nyheter inte bara för LKAB, regionen och för svenskarna utan även för Europa och för klimatet, sade Jan Moström.

Det har legat högt på EU:s och USA:s dagordning att bli av med ett beroende av Kina för metallerna. Europa har ingen egen gruvbrytning av sällsynta jordartsmetaller och är idag nästan helt importberoende när det gäller permanentmagneter med jordartsmetaller.

Enligt EU-kommissionens bedömning förväntas efterfrågan på sällsynta jordartsmetaller öka mer än fem gånger fram till 2030. 

Rent tekniskt skulle brytningen kunna starta om kanske ett år. Men så fungerar inte lagstiftningen.

– Om vi tittar på hur det har fungerat i andra tillståndsprocesser inom vår industri, så dröjer det minst 10–15 år innan vi skulle kunna ha faktiskt brytning igång. Och då talar vi om Kiruna, där LKAB brutit malm i mer än 130 år.

Första steget är en ansökan om bearbetningskoncession för Per Geijer-fyndigheten för att ge LKAB rätt till fyndigheten och kunna undersöka den ytterligare på djupet och utreda förutsättningar för brytning. Planen är att kunna lämna in en ansökan om bearbetningskoncession under 2023.

LKAB förbereder en flera kilometer lång ort på cirka 700 meters djup från den befintliga Kirunagruvan mot den nya fyndigheten för att komma åt att undersöka den på djupet och i detalj.

– Vi räknar med att behöva ett antal år för att undersöka fyndigheten ytterligare. Först därefter kan det bli aktuellt att gå vidare med en miljöprövningsansökan och att söka tillstånd.