Skriv ut

Två tunga namn inom kinesiska processorer respektive servar får nu känna på den amerikanska handelsbojkotten. 

Intel, AMD, Broadcom, Microsemi, med flera amerikanska elektronikjättar tappar en viktig kund när kinesiska Inspur nu adderas till listan över företag som amerikanska företag måste hålla sig borta från.

Även Loongson drabbas i den senaste svartlistningen. Det är Kinas främsta breda processortillverkare med en 20-årig historia och processorer som brukar ligga några år efter Intel och AMD i prestanda. 

Det som händer idag är att U.S. Department of Commerce adderar företagen till sin lista över företag, organisationer och andra entiteter som amerikanska företag inte får sälja varor eller tjänster till.

Loongson får därmed inte använda amerikanska verktyg för att designa chips eller anpassa dem för tillverkning.

Vad gäller Inspur har USA redan sedan tidigare stängt dess möjlighet att använda de mest avancerade processorerna från bland annat Nvidia, vilket drabbar Inspurs tillverkning av superdatorer. Företaget  brukade vara en av världens tre största leverantörer av sådana.

Den här gången tappar Inspur samtliga amerikanska komponenter. Inte bara processorer utan även minne, hårddisk, nätverk, strömförsörjning, och så vidare, plus mjukvara.

Med en reservation: det går att ansöka om undantag. Så det återstår att se vilka affärer som USA faktiskt vill stoppa. USA:s svartlistning handlar mycket om  oro för militär användning av artificiell intelligens. Så kanske kan enklare servrar beviljas undantag?

Inspur är världens tredje största tillverkare av servrar.  Ericsson är kund. Omsättningen var 5 miljarder kronor år 2021.

Mipsprocessorfamiljen Loongson föddes i den kinesiska universitetsvärlden för två deccier sedan. Elektroniktidningen skrev om cpu:n Godson för första gången år 2002. Några år senare fanns den i en enkel dator. Sedan 2010 kommersialiseras den i Loongson Technology. 

Det finns många fler kinesiska entiteter på USA:s senaste svartlistning. De är inte bara elektronikföretag.

Bland motiveringarna finns exempelvis att de säljer övervakningsteknik som används av despotiska regimer eller för förtryck av kinesiska minoriteter.

I andra fall handlar det om att de brutit mot amerikanska handelsbojkotter eller hjälpt Kinas utveckling av kärnvapen.