På Ericsson i Lund anser man sig ligga en generation före kiseltillverkarnas GSM-kretsar


De egna asicarna sitter säkert i Ericssons GSM-telefoner. Företaget har inga planer på att köpa in kiseltillverkarnas färdiga kretspaket.

- Varje månad måste vi fråga oss själva: Varför köper vi inte ett färdigt chip- set i stället för att utveckla egna kretsar? Det säger Björn Ekelund, som basar över den digitala teknikutvecklingen på Ericsson Mobile Communications i Lund.

- Och svaret är att våra asicar är bättre, billigare och strömsnålare.

De drygt 40 konstruktörer som utvecklar digitala asicar till Ericssons framtida mobiltelefoner behöver därför inte oroa sig för att deras alster skall ersättas av inköpta kretsar. Men visst håller företaget ett öga på de färdiga kretspaket för GSM som ett antal kiselleverantörer lanserat på sistone. Ett exempel är Analog Devices som erbjuder typgodkända GSM-kretsar med tillhörande programvara, se Elektroniktidningen 96:12, sidan 21.

- Men kiselleverantörernas GSM-kretsar ligger minst en generation efter våra, hävdar Björn Ekelund.

Både han och Tord Wingren, som är ansvarig för forskning och teknologiutveckling för Ericssons mobiltelefoner, menar att företagets starkaste kort gentemot kiselfabrikanterna är kostnadsmedvetenheten och det gedigna systemkunnandet. I Lund kan man det här med mobiltelefoni helt enkelt. Man har även lyckats omsätta systemkunnandet i kisel.

- Asicarna är grunden för vår succé, menar Tord Wingren.



Från schema till syntes


Företaget började utveckla GSM-telefoner redan 1988. Då ritade konstruktörerna scheman, nu är det VHDL-syntes som gäller. Den hittills största asicen utvecklas just nu - en 0,35 μm-krets med runt 3,5 miljoner transistorer, där knappt hälften är egenutvecklad logik.

Och mycket i dagens kretsar bygger faktiskt på tidigare konstruktioner. En hel del kan nämligen återanvändas, exempelvis grundfunktionen för kanalkodning i GSM som är och förblir densamma, även om man tar fram nya versioner som kanske är mindre eller strömsnålare. Den äldre verifierade varianten kan även användas som "guldmodell" vid simuleringen.

- Implementationen är ny, men funktionen förändras inte, säger Björn Ekelund.

Nya funktioner, som exempelvis en paketdatatjänst, utvecklar man efterhand.

- Vi gör egentligen legobitar, säger Tord Wingren.

- Sedan sätter vi ihop lämpliga byggblock till en viss produkt.

Under devisen "design to cost" lägger företaget mycket krut på att pressa priset genom att göra konstruktörerna mer kostnadsmedvetna - lågt pris är som bekant ett krav för en konsumentprodukt som mobiltelefonen.

- Alla våra konstruktörer vet vad en kvadratmillimeter kisel kostar och hur många grindar man får in på den kiselytan, säger Björn Ekelund.

- Vi vet också vad det kostar att tillverka alla andra delar som ingår i mobiltelefonen, som displayer, skruvar och plastdetaljer. Sedan gäller det att ta bort allt som inte ger produkten ett mervärde.

Man följer därför exempelvis kiselutvecklingen noggrant för att kunna planera framtida produkter och projekt.



Nya konkurrenter


Men kiseltillverkarnas färdiga GSM-lösningar kan naturligtvis påverka Ericsson Mobile Communications även om företaget inte tänker använda kretsarna för de egna produkterna. En helt ny flora av konkurrenter kan utmana de traditionella telekomföretagen som idag är tongivande på GSM-telefonmarknaden. Allt från småföretag till asiatiska konsumentelektronikjättar kan tillverka mobiltelefoner utan att behöva utveckla telefonfunktionerna för egen maskin.

- Nu börjar det stora slaget, säger Tord Wingren.

- Snart kan vilket källarföretag som helst köpa färdiga kretsar och bygga GSM- telefoner. Då måste ett stort företag som Ericsson ligga steget före med nya produktidéer. Sedan gäller det att snabbt omsätta idéerna till smarta kisellösningar.

Charlotta von Schultz