- Echelon kan jämföras med Microsoft, som företaget var en gång i tiden, säger Kristoffer Sygel, ansvarig på Echelon i Europa.
- Vi har byggt vår busstandard på samma sätt som Microsoft byggde standarden för persondatorn.
När företaget för sju år sedan började utveckla sin kommunikationsbuss, Lon, valde man att inte snegla på några andra lösningar. Istället införde företaget ett helt nytt tänkande.
Att jämföra olika busstandarder är som att jämföra äpplen med päron. Familjen är densamma, men smaken skiljer. Kort kan man dock säga att fältbussar som Profibus, Can och Interbus S kräver ett överordnande organ som styr systemet från en centralpunkt. I Lon sitter intelligensen i varje nod.
Skillnaden i teknikerna för tankarna till datorns utveckling. De traditionella fältbussarna fungerar som datornäten gjorde förr. Dumma terminaler sitter utspridda i nätet och styrs av en centralenhet. Lon fungerar däremot som dagens persondatornät, där en mängd smarta terminaler sitter kopplade i ett gemensamt nät.
Bygg dominerar
I Europa har Lon ännu så länge främst vunnit gehör som kommunikationsbuss för fastighetsautomation. Nio av tio företag som säljer system för fastighetsstyrning av ventilation och värme i Sverige har gått över till att använda Lon. Även alla stora elverk här i Sverige har beslutat sig för tekniken.
- Byggindustrin har anammat vår teknik mycket snabbt, likaså bankvärlden.
- Inom industriautomation har motståndet här i Europa varit mycket större, säger Kristoffer Sygel.
Att så är fallet är inte konstigt. Innan Lon kom fanns det ingen konkurrerande teknik som kunde styra alla funktioner i en fastighet på ett integrerat sätt. Inte heller fanns det något säkert sätt att styra funktioner som larm och passagekontroll. Inom industriautomationsområdet har det däremot funnits en mängd lösningar sedan lång tid tillbaka.
Nu är protokollet fritt
Något som länge legat Lonbussen till last är dess långa svarstid på mellan 3 och 5 ms. Anledningen är att Echelon tidigare bara tillåtit den egenutvecklade processorn Neuron, en 8-bitars processor, att utnyttja protokollet Lon Talk. Men för att råda bot på problemet har företaget sedan i maj släppt protokollet fritt, för implementering på valfri processor.
Ännu har ingen ny processor med Lon Talk introducerats på marknaden. Däremot är det klart att Echelon i samarbeta med Motorola kommer att implementera Lon Talk på MC68360 som är en 32-bitars kommunikationsprocessor från just Motorola.
När väl den nya processorn introduceras förbättras inte bara svarstiden i nätet utan Lon kommer även att enkelt kunna bindas ihop med andra nät, exempelvis Ethernet, eftersom MC68360 redan stödjer Ethernet. Det gör lösningen mycket intressant inom exempelvis bankvärlden.
I dag använder många banker Lon för passagekontroll och annan fastighetsautomation, medan de oftast använder Ethernet för kontorsmaskinerna. Genom att binda ihop näten via den nya processorn kan personalen från den egna datorn både skriva ut sina texter via Ethernet och tända och släcka lampor via Lon.
Anna Wennberg
En liten energisparare
Echelon är ett litet amerikanskt företag som infört ett helt nytt tänkande inom området kommunikationsbussar. Företaget har 150 anställda varav hälften arbetar med utveckling. All produktion sker på licens.
I dagsläget utvecklar 2 600 företag i världen Lonprodukter. Runt 40 procent av dessa sysslar med industriautomation.
I Sverige har nästan hundra företag anammat Lontekniken. Hälften av dem har redan släppt produkter, medan den andra hälften fortfarande är i utvecklingsstadiet.
Av de svenska företag som satsar på Lon arbetar de flesta med fastighetsautomation. Enbart ett tjugotal är inriktade mot industriautomation.
För tillfället accelererar intresset för Lon lika mycket i USA som i Europa. I Europa är det intresset för styrning av fastigheter som dominerar. Drivkraften här är att spara energi. Olika undersökningar har också visat att man kan spara upp till 60 procent energi bara genom att införa vettig styrning av exempelvis lampor, värme och luftkonditionering.
Går man över Atlanten, till USA, visar det sig istället att industriautomationssidan växer snabbast. Amerikanerna har nämligen ännu inte upptäckt fördelen med fastighetsautomation.