Skriv ut
- Det går alldeles utmärkt att tillverka konsumentelektronik i Sverige, konstaterar en nöjd Krister Rapp.

Han bör vara säker på den saken. Som chef för Nokias fabrik i Motala har han anställt drygt 300 personer och investerat 250 miljoner kronor i en ny produktionsanläggning för digital-TV-mottagare.

- Vi gjorde en studieresa till Sydostasien innan vi fattade beslut om investeringen, berättar han.

- Och vi kom fram till att Motala mycket väl kan konkurrera.

Idag är monteringen mekaniserad till 91 procent. Och maskinerna kostar lika mycket i Sverige som i lågprisländerna i Sydostasien. Den manuella monteringen blir förvisso lite dyrare här än i Sydostasien men det finns andra fördelar som väger upp.

Nokia producerar digital-TV-mottagare för den västeuropeiska marknaden. Med båt tar det sex veckor att frakta något från Asien, och då måste man också lägga beställningar som fyller en hel container. Det gör det svårt att snabbt ändra produkterna när exempelvis en TV-kanal byter satellit.

- Så även om tillverkningen skulle bli något billigare där borta så är risken stor att vinsten äts upp av ändringar som måste göras i efterhand, förklarar Krister Rapp.

- Med utveckling och tillverkning på samma plats kan vi dessutom vara säkra på hög kvalitet. Och de problem som uppstår i produktionen blir enklare att lösa

Dessutom kan tilläggas att Nokias produkt ligger i det övre prisintervallet eftersom den är fullspäckad med funktioner. Förutom att den kopplas till TVn har den modemkort, ingång för dator, CD-spelare, skrivare och högtalare.



Produktionsökning


Den nya fabriken är fortfarande under inkörning. Idag går den på halvfart men före årsskiftet ska den vara i full drift. Då ska 3 000 mottagare produceras per dygn vilket blir runt 700 000 per år.

Både årets och en stor del av nästa års produktion är uppbokad av den tyska mediagruppen Kirch. Men Krister Rapp ser ändå möjlighet att öka produktionen.

- Nästa generation kommer att innehålla färre komponenter eftersom integrationen ständigt ökar. Det innebär att monteringen av komponenterna går fortare vilket i sin tur leder till att fler enheter kan tillverkas med den befintliga maskinparken, säger han.

- Vår kapacitet kommer att räcka till 1998. Sedan får vi se hur marknaden utvecklas, konstaterar han bara.

Per Henricsson



Två parallella produktionslinjer



Nokias digital-TV-mottagare är uppbyggd av ett stort moderkort, ett modemkort och ett mottagarkort som omvandlar den inkommande analoga signalen till en digital dataström.

De två analoga dotterkorten produceras i den äldre delen av fabriken medan moderkortet produceras i den nya delen.

Det finns två parallella produktionslinjer för moderkortet. Var och en är i sin tur uppdelad i två delar. I den första halvan sker automatmonteringen och i den andra halvan görs manuell montering, hopsättning och sluttest.

Automatmonteringslinjen körs i treskift medan den andra halvan går på tvåskift. De två halvorna hänger inte ihop mekaniskt utan korten flyttas över manuellt.



Långsamma maskiner


I början av automatmonteringslinjen står två screentryckare från MPM som lägger på lodpasta.

- Att vi dubblerat den funktionen beror på att maskinerna är för långsamma, förklarar Bo Malmborg som ansvarat för uppbyggnaden av den nya produktionslinjen.

Därefter kommer en "chipshooter" från Panasonic som monterar de små chipskomponenterna och de minsta integrerade kretsarna. Maskinen, som är av modellen MV2F, kan montera upp till tio komponenter per sekund. Den minsta komponent som monteras idag är 0402 (8¥2 mm).

Därefter monteras de större kretsarna som har en minsta bendelning på 0,5 mm. Även till detta används maskiner från Panasonic. Komponenterna ligger både på bricka och på rulle.

- Vi valde Panasonic eftersom vi hade god erfarenhet av dem från våra äldre produktionslinjer. Det blir dessutom enklare med service och reservdelar när man håller sig till en leverantör, förklarar Bo Malmborg.

Efter omsmältningsugnen står en 3070-testare från Hewlett-Packard.

- Vi använder i första hand Testjet-metoden för att leta processfel. Dessutom programmeras flashminnena med testaren.

Man har inte valt maskinell avsyning, eftersom de systemen fortfarande är för långsamma.

Efter testaren finns en kassettstation. Den fungerar som buffert och rymmer två timmars produktion.

- Om allting fungerar så behövs den inte. Men eftersom produktionslinjen är så lång har vi byggt in den för att öka produktiviteten.

I andra halvan av automatmonteringslinjen finns tre maskiner från Universal som monterar 102 axiella och radiella komponenter per kort. Sedan vänds kortet så att det kan monteras på undersidan.

För att hålla komponenterna på plats under produktionen börjar man med att dispensera lim. Därefter monteras komponenterna och slutligen härdas limmet. På så sätt kan kortet vändas utan att komponenterna på den olödda undersidan ramlar av.



Handmontering


De halvfärdiga moderkorten lagras i kassetter och flyttas sedan manuellt till den andra halvan av produktionslinjen. Där handmonteras ett 60-tal komponenter, bland annat kontakterna.

Sedan våglöds undersidan innan kortet sluttestas med en incircuittestare från Hewlett-Packard följd av två funktionstestare. Vid testerna hittas bland annat lödfel och saknade komponenter.

Därpå läggs kortet i sin låda och dotterkorten monteras varefter fronten och locket sätts på plats. Till slut görs olika funktionstester.

- Allra sist skakar en person på enheten för att kolla att det inte finns några lösa delar.

Slutligen packas den i kartong, staplas på lastpall och går iväg till kunden.

Per Henricsson





Kodar av 15 Mbit per sekund


Nokias digitala TV-mottagare följer den europeiska DVB-standarden. Mottagaren tar emot en dataström enligt MPEG-2 på 50-60 Mbit/s. En bitström på 15 Mbit/s kodas av, vilket är tillräckligt för ett antal digitala TV-kanaler.

Audioavkodaren tar emot en bitström på 384 kbit/s för åtta ljudkanaler. Mottagaren har inbyggt modem för exempelvis postorderbeställning och fax. Dator eller CD-spelare kan anslutas via ett SCSI-2-gränssnitt.

Processorn som styr systemet är en Motorola 68340 på 16 MHz. Primärminnet kan byggas ut till 2 Mbyte. Programvaran lagras i ett flashminne på 1 Mbyte.

Mats Udikas