Peter Henning på Pacesetter har arbetat halvtid i flera månader enbart med konsultrekrytering. Idag står konsulterna för 60 procent av arbetstiden inom projektet.

Pacemakertillverkaren Pacesetter ligger insprängd i det stora blå Siemenshuset i Sundbyberg, strax norr om Stockholm. Här görs 35 000 pacemakrar per år.

Det ligger i sakens natur att pacemakertillverkning kräver mycket testarbete. Varje pacemaker måste testas under lång tid och i flera stadier under produktionen. Det får helt enkelt inte förekomma några fel i slutprodukterna.

- Under produktionsstadiet tar de rent elektriska testerna en timme per pacemaker. Det blir 35 000 timmar bara i ren produktionstest varje år, säger Peter Henning på Pacesetter.

Han är projektledare i en grupp inom företaget som skall utveckla en helt ny testmiljö för produktionstestning av de elektriska egenskaperna hos företagets pacemakrar.

- Hittills har vi använt ett testsystem som vi successivt byggt ut. Men för att kunna vidareutveckla systemet effektivt i framtiden måste vi ha en ny generation testsystem.

Gruppen som skall utveckla testmiljön består av sexton personer. Hälften är inhyrda konsulter från olika konsultföretag.



Viktigt att dokumentera


Testgruppen har stor - och blandad - erfarenhet av att jobba ihop med konsulter. Under den senaste treårsperioden har hela 25 konsulter varit inblandade i gruppens arbete. Resultatet har inte alltid varit lyckat.

- Vi har höjt ribban rejält denna gång, brända av tidigare erfarenheter. Jag har lagt ner extremt mycket tid på att hitta rätt folk. Har faktiskt jobbat halvtid i flera månader enbart med konsultrekrytering, säger Peter Henning och ser en aning trött ut.

Till det hela hör också att gruppen testat konsulterna en till två dagar innan de blivit godkända.

- För oss är det viktigt att konsulterna har erfarenhet av vissa verktyg. Det är expertkonsulter och inte resurskonsulter vi är ute efter.

- Men det är lika viktigt att de kan dokumentera och förstå våra utvecklingsmetoder. Hela 70 procent av arbetstiden går åt till att dokumentera, bara 30 procent är tekniskt arbete.

Peter Henning kallade 25-30 personer till intervju. I tidigare projekt har det visat sig att omkring hälften av de engagerade konsulterna inte förstått vidden av att dokumentera. Därför har han denna gång begärt prov på rapporter och specifikationer som konsulterna tagit fram i tidigare uppdrag.

Så här i efterhand är Peter Henning mycket nöjd med sitt konsultval. Men samtidigt erkänner han att han nog hade ifrågasatt sitt arbete om han blivit tillfrågad för någon månad sedan.

- Det arbete jag har lagt ner på att leta konsulter hade aldrig varit realistiskt om det hade handlat om ett korttidsprojekt. Å andra sidan har det lett till att bara en person - som inte var tillräckligt kunnig - blivit utbytt.



Svårt få över kunskap


Idag står konsulterna för hela 60 procent av arbetstiden inom projektet. Det är alldeles för mycket tycker Peter Henning.

- Jag skulle gärna vilja se fler fast anställda. Idealet är väl att konsulterna står för 25 till 30 procent av arbetstiden, inte mer.

- Men det är också bra att ha en viss andel konsulter i ett projekt. De för med sig nya idéer och kunskaper.

Den konsultslukande attityden hos många av dagens storföretag tycks grunda sig på att man på ledningsnivå tror att det är lättare att jobba med konsulter än vad det i egentligen är. Arbetet är tidsbegränsat och därmed kostnaden. Att sedan kunskapen lätt kan gå förlorad om det inte finns tillräckligt många fast anställda att föra över den på tycks inte bekymra ledningen.

Peter Henning är inte sen med att erkänna att den viktiga kunskapsöverföringen blivit lidande i projektet. Ändå är den interna policyn att två anställda alltid skall vara insatta i varje delområde. Allt för att säkerställa kunskapen om någon skulle sluta. Det fungerar idag, påstår Peter Henning, men de anställda arbetar också mycket övertid.

- Vi har alltför många konsulter i förhållande till intern arbetskraft. Det gör kunskapsöverföringen jättesvår.

Problemet har diskuterats inom gruppen och det har visat sig att även konsulterna helst skulle vilja se fler interna medverkande i projektet.

- Enda trösten är att arbetet blir väldokumenterat. Hänger vi inte med ett tag nu har vi åtminstone allt i specifikationerna, säger Peter Henning en smula optimistiskt.

Anna Wennberg



Inte längre Siemens


Pacesetter tillverkar pacemakrar och elektroden som är själva länken mellan hjärtat och pacemakern.

För 1,5 år sedan sålde Siemens sin svenska pacemakerdivision och systerföretaget Pacesetter Inc i Kalifornien till St Jude Medical, som är världsledande på hjärtklaffar. Idag står de två företagen tillsammans för 25 procent av världsmarknaden vad gäller pacemakrar.

Båda Pacesetter-företagen arbetar med allt från forskning och utveckling till produktion och marknadsföring av pacemakrar. Svenska Pacesetter har 370 anställda och omsätter runt 970 miljoner kronor om året, medan det amerikanska bolaget är cirka 50 procent större.

Pacesetter går mycket bra idag. Framgångarna beror dels på att man kan göra mycket små pacemakrar, dels på en svenskpatenterad teknik, kallad autocapture, som gör pacemakrarna extremt strömsnåla. Under senaste året har företaget lanserat två nya produkter. Den ena, Microny, är så pass liten att även spädbarn kan använda den. Den andra, Regency, är något större men har en livslängd på upp till 10 år.