Fyra månader efter det att EMC-direktivet blev tvingande har den övervakande myndigheten ännu inte gjort särskilt många granskningar.

- Marknadskontrollen är fortfarande i sin linda. Vi har hittills inte gjort mer än någon enstaka granskning men vi kommer att trappa upp kontrollen efter hand, säger Jaak Nöu som är teknisk direktör på Elsäkerhetsverket.

Han hänvisar också till övergångsreglerna som ger utrymme för att sälja ut lager med äldre, omärkta produkter. Dessutom kan tillverkare med beprövade produkter som står i kö till ett provningslab fortsätta sälja om de för ett register över kunderna.

Det är i första hand tillverkardeklarationerna som Elsäkerhetsverket tänker begära in. Om det är befogat kommer man också att ta in protokoll på emissionsmätningar.

- Vi kommer att välja ut produkter som man kan misstänka ger mycket störningar eller som kan bli farliga om de utsätts för störningar, säger Jaak Nöu.

Det kan exempelvis vara motorstyrningar med frekvensregulatorer eller ISM- produkter. De senare alstrar radiofrekvent energi för industriella, vetenskapliga eller medicinska ändamål.

Helt klart är också att Elsäkerhetsverket inte kommer att göra några undantag för produkter som tillverkas i enstaka exemplar. Inte ens om de ska användas för eget bruk. EMC-direktivet medger inte detta.

- Den som tillverkar skräddarsydda produkter baserade på nån sorts basmodell kan låta ett behörigt organ göra en bedömning av en "värstingkonfiguration". De kan sedan ge ramar för hur mycket basmodellen får ändras utan att allt behöver mätas upp igen.



Kunskapsnivån har höjts


Tidigare var det de behöriga organen i Sverige som visste vad som verkligen krävs för att uppfylla EMC-direktivet. De behöriga organen är Semko i Stockholm, SP i Borås, Enator i Östersund och SECAB i Västerås.

- Men kunskapsnivå ute på företagen har höjts märkbart. Numera behöver de inte lika mycket hjälp, samtidigt kan de ibland även ifrågasätta de behöriga organens åsikter, konstaterar Jaak Nöu nöjt.

De behöriga organen har dubbla roller, dels är de behöriga att avgöra om skyddskraven är uppfyllda, dels är de kommersiella mätlab. Hittills har de dock i viss mån övertolkat sin roll och tillämpat direktivet för strikt.

Det gäller exempelvis om man som tillverkare har en produkt som till större delen följer en produktstandard. Då räcker det med att det behöriga organet gör ett utlåtande om de delar som faller utanför produktstandarden. Resten kan tillverkaren själv intyga, något som de behöriga organen inte riktigt insett. Givetvis kan tillverkaren begära ett utlåtande om att produkten uppfyller skyddskraven.

- Även immunitetskravet i regelverket uppfattar många som strängare än vad det i själva verket är. Man har tolkat det som att ingenting får inträffa, säger Jaak Nöu.

I den generiska standarden står att det inte får uppstå nån säkerhetsrisk om produkten störs. Sedan är det en helt annan fråga om annan funktion upphör eller försämras. Det handlar i första hand om kvalitet och inte om säkerhet. Vad som får inträffa avgör tillverkaren. Givetvis finns en informationsskyldighet gentemot kunden.

Som exempel kan man ta en vanlig radio. Ingen lär komma till skada om den slutar fungera i närheten av en mobiltelefon, men som konsument väljer man hellre en modell med bättre kvalitet.

- Man kan i de flesta fall själv göra en riskanalys av om produkten blir farlig om den störs, säger Jaak Nöu.



Säljande argumen
t

En rundringning till några leverantörer av mätinstrument visar att en del äldre modeller försvunnit från marknaden. Tillverkarna har ansett det för dyrt att låta CE-märka dem. Däremot har nya modeller genomgått EMC-tester och CE-märkts.

CE-märkning har också blivit ett argument i marknadsföringen. Produkter som tidigare betraktades som komponenter, och därför inte omfattades av direktivet, säljs nu märkta. Precis som om de vore apparater.

Orsaken är att CE-märkningen av komponenter underlättar för systembyggarna som annars vore tvungna att låta testa sina byggen enligt EMC-direktivet. Märkta komponenter är bland annat ABBs drivsystem, Philips kraftaggregat, Solomons LCD- moduler och Electro-Crafts likströmsmotorer.

Per Henricsson