Skriv ut
- Svensk elektroniktillverkning kommer att bli miljövänligare, hävdar Lennart Daléus. Han har nyligen presenterat Kretsloppsdelegationens förslag om hur elektronikskrot skall hanteras.

Återförsäljarna blir skyldiga att ta tillbaka uttjänt elektronik. De måste dessutom vara anslutna till ett godkänt återtagningssystem.

Det föreslår Kretsloppsdelegationen. Sedan 1993 då den bildades, leds delegationen av centerpartisten Lennart Daléus. Han har tidigare varit med att lägga förslag om så kallat producentansvar för flera andra varugrupper. Bland annat byggmaterial och däck.

Ett problem med elektronikområdet är att det är svårdefinierbart och innehåller så många olika typer av varor. Men i stort sett omfattar förslaget alla elektriska och elektroniska produkter. Lennart Daléus medger att det fortfarande finns problem att lösa. Men han ger sig inte in på några detaljdiskussioner om vad som eventuellt kan falla utanför. Sådant hänvisar han till kommitténs expert Börje Lenas med orden:

- Det får du fråga Börje om, han kan det där. Jag är bra på åsikter.

Men han konstaterar i alla fall att telefonkort ingår. Förbrukade telefonkort skall man alltså kunna lämna tillbaka till Pressbyrån för miljövänligt omhändertagande, när lagen träder i kraft 1998 eller kanske något år senare.

Hur stort är egentligen problemet med elektronikskrot jämfört med andra miljöhot?

- Man kan ju inte jämföra med exempelvis kärnkraft och globala klimatförändringar. Det är som att jämföra äpplen och päron.

- Men om man ser vilka varor som används i samhället är tveklöst elektroniken ett av de besvärligaste områdena. I elektronik ingår en mängd olika typer av material. Dessutom ökar användningen i en våldsam omfattning.

- Elektronik representerar den nya tidens miljöproblem med inbyggda, fördröjda och spridda effekter.

En firma som säljer instrument på postorder kommer att bli skyldiga att ta tillbaka gamla instrument. Men vem betalar frakten, är det kunden eller leverantören?

- Det finns inget i förslaget som säger att kunden har rätt att kräva att leverantören skall betala frakten. Det vore orimligt eftersom leverantören skall vara beredd att också ta emot sådana instrument som han inte sålt.

Innebär inte det att nystartade företag gynnas på bekostnad av äldre företag som måste ta hand om stora mängder historiskt skrot?

- Så är det inte. Det finns en begränsningsregel i förslaget. Kravet på återtagande skall motsvara företagets försäljning. När man fyllt sin kvot så är det kommunens ansvar att ta hand om den överskjutande delen.

Hur mycket kommer elektroniken att fördyras?

- Det vet jag inte exakt. Det är viktigt att säga att kostnaden finns redan idag, men att den inte bärs av dem som borde göra det. När de till slut bränns i sopugn sprids en rad ämnen som åstadkommer miljökostnader på andra håll.

Blir svensk elektroniktillverkning miljövänligare? Större delen av tillverkningen går ju på export. Och där gäller ju inte svensk lag?

- Lagen kommer att gälla även i utlandet, det är jag säker på. Vi vet att frågan växer utomlands. Svensk elektroniktillverkning kommer att bli miljövänligare. Det är syftet med förslaget.

Det kommer att finnas flera konkurrerande mottagare av elektronikskrot. Men blir det konkurrens på lika villkor?

- Jag har inte märkt att kommunerna har kommit in och stört den marknadsorienterade bilden på andra områden där det finns ett producentansvar. Det här är en marknad på lika villkor för olika aktörer.

Att lägga producentansvaret på återförsäljarna, är inte det att flytta det ett steg från tillverkaren. Varför inte lägga ansvaret direkt på tillverkaren eller importören.

- Vi tycker att förslaget styr rätt mot det vi vill åstadkomma, att förändra produkten, genom att man inriktar sig på återförsäljarna som har en nära relation med konsumenten. Vi vet att återförsäljarna kommer att lägga en press på tillverkarna.

Stämmer det? Kan verkligen radiohandlaren på hörnet påverka de stora multinationella företagen på elektronikområdet?

- Ja, det är klart att han kan.

Olika branschorganisationer på det här området har tillsammans lagt sju olika förslag för producentansvaret. Ni har inte använt något av dem. Varför inte det?

- Förslagen har gällt mycket isolerade varugrupper och har inte omfattat alla branscher. Delar av innehållet var dessutom inte bra.

- Den stora bristen är att organisationerna inte samlat sig till

en gruppering som omfattar hela marknaden, som byggbranschen gjorde. Men jag är övertygad om att branschen kommer att agera tillsammans i framtiden.

Varför skall Sverige gå fram med en egen lag när EU också är aktiva på området?

- Det är Sveriges skyldighet att driva på arbetet i EU. Det gör vi på en mängd områden. Jag tycker att det är bra att vi går före med ett lagreglerat producentansvar på elektronikområdet. EU kommer att följa efter.

Vilka är chanserna att det blir ett ja till förslaget i riksdagen?

- Sannolikheten att det skall gå igenom är mycket stor. Det är dumt att utgå från att förslaget inte blir verklighet.

Mats Udikas