Högkonjunkturen håller i sig i Elektroniksverige. De flesta komponentdistributörerna ökade försäljningen rejält under 1995. Allra bäst gick det för de stora koncernerna.

Årets Komponenttopp bjuder på trevliga siffror för elektronikbranschen. Försäljningen för Sveriges trettio största komponentkoncerner har ökat med 21 procent eller en miljard kronor jämfört med 1994. Jämfört med 1990, då Elektroniktidningen första gången kartlade de 30 största komponentleverantörerna, har försäljningen nästan tredubblats.

I år är dock kommissionerna inräknade för första gången. Årets ökning blir något lägre om man justerar för detta, men trenden är ändå tydlig: 1995 var ett bra år för branschen, även om tillväxten var ännu bättre 1994.

Största ökningen står branschens stora koncerner för. De tio största ökade 25 procent eller 940 miljoner kronor, medan de tio i botten bara expanderat 13 procent eller 53 miljoner.

Numera finns sex koncerner som omsätter 300 miljoner eller mer. För två år sedan var Ericsson Components ensamt i den storleksklassen.

Ericsson Components drar också ifrån i toppen och etablerar sig tryggt på övre sidan miljardstrecket. Komponentföretagen i börsnoterade Bergman & Beving noterar en försäljningsökning med 155 miljoner till 680. En stor del av detta står Scandcomp för som nästan dubblat sin omsättning, från 80 till 150 miljoner.



Kraftiga ökningar


Expansivast procentuellt sett är Berendsen Components och Elektronikgruppen BK, som båda ökat sin komponentförsäljning med 63 procent. För Elektronikgruppens del lär dock nästa års siffror bli lägre, eftersom man i februari i år lämnade distributionsbranschen och sålde GLSI Elektronik till Jakob Hatteland.

En annan som stärkt sin position rejält är Avnet Nortec som sålde komponenter för 554 miljoner under 1995 - 206 miljoner mer än året innan. Också Arrow-TH:s och Jakob Hatteland ökade kraftigt.

Längre ned i fältet har Memec med dotterbolaget Dipcom spätt på försäljningen från 55 till 86 miljoner. OEM International tog också ett stort kliv uppåt i och med att man köpte Egevo i augusti.

På det hela taget är det inte bara ökad försäljning som bidrar till storkoncernernas expansion, utan också uppköp av branschens mindre företag. Förutom Egevo har också OKAB-Roederstein Komponent köpts upp. Det företaget ingår sedan årsskiftet i Bevinggruppens Acte Nordic Components. Vidare köpte Avnet mikrovågsspecialisten BFI-Ibexsa i början av 1995, samtidigt som Memec ökade sin andel i Dipcom och blev största ägare.

Den utländska närvaron på listan fortsätter att tillta. På listans övre hälft är över hälften av företagen, eller åtta av femton, utländska. Totalt är 13 av företagen majoritetsägda av andra än svenskar. Det är två fler än förra året och fyra fler än 1993.



Sorgebarn


På den sorgligare sidan hittar vi ABB Hafo, eller Mitel Semiconductor som företaget numera heter. Försäljningen 1995 till och med minskade något, och företaget gjorde en förlust på nio miljoner. I början av 1990-talet var Hafo Sveriges sjätte största komponentföretag, nu har man trillat ned till en sjuttondeplats. Man kan hoppas att nyinvesteringar från den nya kanadensiska ägaren gör att 1996 blir året då allting vänder för det gamla före detta forskningsinstitutet.

Borta från förra årets lista är förutom Egevo och OKAB-Roederstein Komponent, också Analog Devices, som har tackat nej till medverkan.

Tre ut innebär tre in. Nya i botten är Japanägda automationsföretaget Omron Electronics och kristallspecialisten Kvartselektronik. Bägge har legat och puttrat strax utanför listan i flera år.



Farnell tillbaka


Tillbaka i toppen är Farnell Sweden efter förra årets bortovaro. Siffran om 616 miljoner kronorsom Elektroniktidningen anger är den totala försäljningen under bokslutsåret som slutade i januari 1995, den är med andra ord ett år gammal.

För 1996 är 1 miljard i omsättning i hela Norden den enda siffran som företaget vill uppge. Siffrorna gäller dessutom Farnells totala försäljning, alltså inte enbart elektronikkomponenter.

Lite grand bör man således skruva ned värdena för att få en vettig uppfattning om komponentförsäljningen.

Mikael Zackrisson