I många av ABBs produkter är elektroniken tätt sammanflätad med annan teknik. Därför poängterar företaget tvärvetenskap, och prioriterar systemtänkande före komponenttänkande, menar Anders Narvinger, nytillträdd VD för svenska ABB.

För många svenskar är ABB fortfarande det svenskaste av de svenska storföretagen. En tung industri, ursvensk, med rötterna i Bergslagen. Att sedan schweizarna äger halva företaget efter sammanslagningen mellan svenska Asea och schweiziska Brown Boveri för knappt 10 år sen spelar nog mindre roll.

Med 28 000 anställda utgör svenska ABB en knapp sjundedel av koncernen. Det som är speciellt för svenska ABB är bredden i verksamheten, vilket gör svenska ABB till en minikopia av hela koncernen.

ABB uppfattas ofta, till skillnad från till exempel Ericsson, som en tung industri. Det beror både på att många av produkterna är tunga, till exempel stora generatorer, men också på att produkterna i hög grad riktar sig mot verkstads- och processindustrier.

- Elektroniken är själva kittet, säger Anders Narvinger, VD för svenska ABB sen den 1 mars i år.

- Det är elektroniken som knyter ihop de olika typer av teknik som ingår i våra produkter.

Anders Narvinger är själv civilingenjör - elektro - från LTH och har ekonomutbildning från Uppsala. Han har gjort hela karriären inom ABB och dess svenska föregångare Asea.

Innan han blev VD för svenska ABB ansvarade han bland annat för det internationella affärsområdet ABB Power Systems, det vill säga system för överföring och distribution av elektrisk energi. Det området är numera en syntes av kraftteknik, elektronik och automation.



Åttondel utpräglad elektronik


- Man kan mycket väl kalla ABB

för ett elektronikföretag, menar Anders Narvinger.

- Av vår årsomsättning på 40 miljarder kronor utgörs 5-6 miljarder av utpräglade elektronikprodukter, eller snarare elektroniksystem, till exempel utrustningar för automation och processtyrning.

- Men många andra produkter är också elektroniktunga, även om man inte tänker på dem på det sättet. Dit hör tågsystem och kraftöverföringar för högspänd likström.

Typiskt för ABB är att produkterna är komplexa, ofta skräddarsydda system, som görs i begränsade serier. 5 000 enheter betraktas som en stor serie. Tyngdpunkten ligger på systemtänkandet.

- I och med att serierna är små blir det sällan tal om några stora mängder av komponenter. Det verkligt viktiga för oss är istället kunskapsinnehållet i de system som vi bygger upp av olika komponenter.

- Därför prioriterar vårt arbete med elektronik så att systemutvecklingen är viktigast, och sen blir det en fallande skala ned till komponentnivån.

- Det är också därför som det inte är så viktigt för oss att vara självförsörjande på komponenter.



Hafo var perifert


Försäljningen av halvledarföretaget ABB Hafo nyligen till kanadensiska Mitel ska ses mot den bakgrunden.

- Hafos verksamhet låg ute i periferin om vi ser till vår kärnverksamhet. Hafo hade till stor del en annan kundkrets än resten av koncernen, och försäljningen inom ABB var bara en liten del av Hafos totala.

Det innebär inte att man på ABB vänder ryggen mot elektronik på komponentnivå. Istället odlar man kontakterna med andra elektronikföretag.

- Det är viktigt för oss att ha goda relationer och att samarbeta med komponenttillverkare, som Intel och Motorola.

Anders Narvinger håller inte med om att ABB har tonat ned sin elektronikutveckling, och att försäljningen av Hafo skulle vara ett tecken på detta. Förr höll man ju även på med pionjärprojekt inom optoelektronik inom till exempel ABB Corporate Research.

- Vid Corporate Research pågår det mycket elektronikutveckling, men jag vill inte gärna gå in på vad! Men jag kan säga att vi bland annat håller på med projekt som har att göra med programvaror med starka kopplingar till elektronik.



Elektronik får större roll


Snarare får elektroniken en allt större roll i och med att den används på allt fler ställen i både process- och kraftindustrin.

- Elektronik och annan teknik blir alltmer inflätade i varandra och därmed svåra att skilja åt. Och det är den sammanflätningen som blir mer och mer markant i dagens komplexa tekniska system.

- Hos oss är det betydligt fler som arbetar med industriell systemteknik än med traditionell produktutveckling eller med utveckling av beräkningsmoduler.

Det är också ett skäl till att Anders Narvinger inte kan rangordna ABBs affärsområden efter hur viktig elektroniken är för dem. Elektroniken är viktig, fast den är bara en av flera viktiga delar, och den syns olika mycket i olika sammanhang.

- Inom automation och processstyrning är det ju uppenbart att elektroniken är viktig. Men den är lika viktig för kontrollutrustningar för kärnkraftverk, trots att kraftverket inte är ett elektroniksystem.

- För ABB är elektroniken inte ändamålet för verksamheten, utan ett hjälpmedel och ett verktyg, låt vara ett mycket viktigt verktyg.

Den gamla indelningen i elektronik och elkraft som skilda världar ger inte Anders Narvinger mycket för.

- Det är bra med ingenjörer som har ett tvärvetenskapligt synsätt och utbildning. Eftersom vår teknik i så hög grad handlar om helhetstänkande behöver vi ingenjörer med både baskunskaper och tvärvetenskapliga kunskaper.

Per Stymne