Ibland dyker fascinerande sannsagor upp i elektronikindustrins värld. Det här är en sådan. Förr, på DDR-tiden, var det folkägda kombinatet VEB Spurenelemente staden Freibergs stolthet. Fabriken försörjde hela östblocket med halvledare för allt från Robotrondatorer till rymdfarkoster. Bland mycket annat tillverkade man galliumarsenid, GaAs, en dyr halvledare som är nödvändig i vissa komponenter för mobiltelefoni och satellitkommunikation.

Med Berlinmuren föll marknaden. Men de västtyska politikerna bestämde sig för att hålla liv i verksamheten, av regionalpolitiska och industristrategiska skäl.

Kombinatet splittrades i tre delar. Endast 400 av de 1 800 anställda fick behålla jobbet. Tack vare en mängd statliga D-mark har 90 av dem nu byggt upp en GaAs-tillverkning som omsätter 65 miljoner kronor och har 12 procent av världsmarknaden.

Så skulle då den tyska staten privatisera det gamla kombinatet. In kommer Yektiel Federmann, ledare för Federmann Enterprises med 5 000 anställda, och presenterar ett investeringsprogram på 350 miljoner kronor. I Federmann Enterprises ingår företaget Elp, som tillverkar just GaAs-komponenter.

Federmann är född i grannstaden Chemnitz. Som ung jude tvingades han fly undan Hitler. 83 år gammal återvänder han nu från Tel Aviv för att rädda industrin i sin gamla hemregion. Politikerna jublar.

Det finns bara åtta företag i världen som tillverkar galliumarsenid. Och utan Federmann skulle Europa inte ha någon fabrik alls. Nu ser det ut som om tyska elektronikjätten Temic säger ja till Federmanns erbjudande att köpa halva anläggningen.

Lars-Gunnar Larsson