Telekom är den enda grenen inom Sveriges verkstadsindustrier som fortfarande befinner sig i en högkonjunktur. Elkraftsindu-strin följer däremot den allmänna konjunkturen, och den pekar nedåt under årets första kvartal.

- Företagen inom telekom arbetar ju på en sådan expansiv marknad och är så framgångsrika, så där kan man inte tala om någon lågkonjunktur, säger Anders Rune, chefs-ekonom på Sveriges Verkstadsindustrier. Styrkan i marknadstillväxten kan variera något, men det är i så fall svängningar runt en väldigt stark trend.

Den kraftiga expansionen inom telekomindustrin har nu pågått sedan 1993, och följer alltså inte det allmänna konjunkturmönstret för svensk verkstadsindustri.

Detta gäller även för arbetsmarknadssituationen. Medan arbetsmarknaden inom verkstadsindustrin totalt sett snabbt har försämrats verkar elektroindustrin komma relativt lindrigt undan, åtminstone om man ser till de stora företagen.



Teknikerbrist


Storföretagen inom elektroindustrin, såväl som inom maskin- och bilindustrin, redovisar fortfarande i hög grad brist på tekniker och ingenjörer.

Däremot kan man se ett klart minskat behov av yrkesarbetare hos verkstadsindustrin som helhet under det första kvartalet 1996. Dessa fakta är hämtade från Sveriges Verkstadsindustriers konjunkturbarometer för februari 1996.

Den omfattar 455 företag av vilka 77 tillhör elektroindustrin, det vill säga knappt 20 procent. Av de elektroföretag som finns med tillhör 55 procent elkraftindustrin, medan 45 procent är verksamma inom telekom. Såväl små, som medelstora och stora företag finns rep-resenterade i konjunkturbarometern, som bygger på företagens egna rapporter om sin verksamhet under 1996 års första kvartal.

Charlotta Zingmark