Skriv ut
Ericsson samlar all halvledartillverkning i en ny enhet, Microelectronics. Den kommer att ha samma vinstkrav som en fristående halvledartillverkare.

- Vi har inga dolda konkurrensfördelar, säger Sigrun Hjelmquist som är chef för enheten.

Ericsson lägger all halvledarverksamhet under samma tak. Enheten Microelectronic Systems Technology, främst inriktad på forskning och utveckling har slagits samman med den affärsdrivande enheten Microelectronic Access Devices. Omorganisationen är delvis en följd av mobiltelesidans kraftiga expansion. För att klara av Ericsson Radios behov av komponenter så samordnar koncernen sin halvledarkompetens.

Chef för Microelectronics är Sigrun Hjelmquist. Hon är 39 år, teknologie licentiat, och med en ingenjörsexamen i teknisk fysik från KTH. Karriären har helt och hållet skett inom Ericsson. Bland annat har hon varit kvalitetschef på Ericsson Components och chef för den tidigare enheten Access Devices.

- Omorganisationen gjordes av interna skäl. Tidigare hade enheterna delvis skilda mål. Access Devices var inriktad på att sälja komponenter. Systems Technology erbjöd olika slag av tjänster till Ericsson, säger hon

- Vi fortsätter att leverera tjänster, men inte i samma omfattning. Det blir bättre vinst på komponenter.

Microelectronics är inte ensam leverantör till Ericsson. Vilka är era konkurrensfördelar?

- Konkurrensen sker på lika villkor. Det är viktigt att påpeka både för vår egen trovärdighet och för Ericssons trovärdighet. Vi har inga konkurrensfördelar.

Inga alls?

- Jo, en fördel är att det är nära till Ericsson Radio. Men här i Kista är det nära till Motorolas kontor också. En annan fördel är att vi känner Ericssonkoncernen väl. Men vi har inga dolda konkurrensfördelar.

En annan sida av saken är att våra externa kunder kan ha farhågor om att något läcker ut från oss. Därför är vi oerhört strikta med att vi är en separat affärsenhet.

Kommer er konkurrenskraft att öka genom sammanslagningen?

- Ja. Nu använder vi vår kompetens mer effektivt för att göra affärer. Men man skall komma ihåg att vi är små. Vi konkurrerar ju inte heller på volymmarknaden, utan inom vissa nischer.

Hur får ni råd att investera tillräckligt mycket i nya processer och kretsfabriker?

- Man kan vara liten och ändå klara sig genom att välja rätt processer. Men vi behöver omsätta mera. Under 1996 tillåts jag att investera, för att på lång sikt få den lönsamhet som man skall kunna kräva av en sådan här verksamhet. Vi skall ha samma avkastning som en fristående halvledartillverkare. Någon ny kretsfabrik diskuteras inte.

Ni planerar stora volymökningar under de kommande åren. På vilket sätt skall det ske?

- Vi har ökat mycket under de senaste åren, och vi skall fortsätta med det. Vi vill följa våra kunders tillväxttakt. Dessutom tillkommer nya områden som tillverkning av moduler och subsystem.

Vad händer i submikronfabriken, er senaste riktigt stora investering?

- Vi följer samma strategi som tidigare. Det är en prototypfabrik med en process som är harmoniserad med Texas Instruments. Fabriken är byggd för en volym på 10 000 skivor om året, med möjlighet att uppgradera till 20 000 skivor. Det finns inga beslut att gå från skivor på 6 tum till 8 tum eller att gå ner linjebredder på 0,35 μm, även om det finns möjlighet att göra bådadera.

Vad händer i era äldre renrum?

- Jag vill inte gå in på vad vi exakt kommer att göra i de olika produktionslokalerna. Vi har en samlad strategi för hela enheten. Den skall användas på bästa sätt och skall uppgraderas i rimlig omfattning.

För några år sedan fanns det ledig kapacitet i den äldre CMOS-linjen. Hur ser det ut nu?

- Så är det inte idag. Någon ledig kapacitet finns inte. Nu ökar vi istället kapaciteten. Där tillverkas asic-kretsar i CMOS och RF-komponenter.

Vad skulle det innebära om en stor halvledartillverkare etablerade sig i Sverige?

- Det skulle vara både positivt och negativt. Konkurrensen skulle bli jobbig och stimulerande för oss. Det är alltid positivt med konkurrens. En ny tillverkare i Sverige skulle få samma konkurrensfördel som vi: att ha nära till Ericsson.

- Men jag tror inte det är särskilt troligt med en ny halvledartillverkare i Sverige. Marknaden är inte tillräckligt stor.

Du är den enda kvinnan i Ericsson på den här nivån. Varför är ni inte fler?

- Det frågar jag mig också ibland. Andelen kvinnor i rekryteringsbasen är närmare 20 procent.

Att kvinnorna inte är så synliga och huvudsakligen är yngre kan vara några förklaringar. Men mycket är också av hävd och tradition.

Mats Udikas



Omsätter en miljard


Den nya halvledarenheten Microelectronics har 1 300 anställda, de flesta i Kista. Omsättningen är cirka en miljard kronor.

Fyra renrum för halvledartillverkning ingår i enheten. Det är den nya VLSI- fabriken som invigdes förra året i Kista. De två äldre tillverkningsenheterna som är inriktade på bipolär teknik, CMOS och RF-komponenter. I ett fjärde renrum tillverkas lasrar och lysdioder i indiumfosfid.

Därutöver finns anläggningar för tillverkning av hybridkretsar och avancerade multichipsmoduler, så kallade subsystem. I Kalifornien finns en fabrik för utveckling och montering av RF-komponenter.

Microelectronics utgör ungefär en åttondel av affärsområdet Ericsson Components. Övriga affärsenheter i Components är kabel, energisystem samt komponentdistribution.

Större delen av Microelectronics tillverkning går internt inom koncernen. Ungefär en tredjedel av enhetens intäkter kommer från försäljning till externa kunder.