Mobiltelefoner pekas ofta ut som boven i dramat när elektronisk utrustning på sjukhus störs eller fallerar. Men enligt en ny rapport sammanställd av Telia Mobitel så är det ofta andra orsaker än mobiltelefonerna som orsakar felen.
Bakom rapporten ligger en undersökning gjord av Telia i samarbete med SP, Semko och ett antal sjukhus. I rapporten dras inga långtgående slutsatser, men Michael Wallenius på Telia Mobitel i Göteborg som lett projektet anser ändå att farorna är överdrivna idag.
Trådlösa telefoner med låg effekt, för system som Dect, CT1, CT2 och CT3, kan i princip användas utan några restriktioner, anser han. Dessa har så låg uteffekt att de inte påverkar den medicinska utrustningen alls, så länge man inte lägger den påslagna telefonen direkt på utrustningen.
Vanliga ficktelefoner för GSM eller NMT900, med uteffekter mellan 1 och 2 W torde också kunna användas någorlunda fritt, även om undersökningen här visade att ett säkerhetsavstånd på någon meter krävs om man vill vara på den säkra sidan.
Toppeffekt och modulation
Starkare sändare, som NMT450-telefoner eller Mobitexutrustning, bör dock inte användas i sjukhusmiljö, konstateras i rapporten, som också poängterar att sändarens uteffekt inte alls är det enda som avgör hur mycket störningar som alstras. Lika viktigt är toppeffekten och modulationsmetoden.
I projektet har man arbetat med strängare krav än vad såväl EU som sjukhusen själva kräver. Varje störning har protokollförts, inte bara de som leder till felfunktion, vilket är sjukhusens krav idag.
Telia Mobitel påpekar också att riskerna med mobiltelefoner på sjukhus sällan ställs i relation till de fördelar som mobiltelefonin för med sig, och att riskbedömningen inte görs med samma kriterier som exempelvis för mediciner eller narkosbehandlingar.
Adam Edström