- Våra framgångar inom halvledarsektorn visar att de tyska företagen varken tagit adjö av mikroelektroniken eller av Tyskland, sade Siemenschefen Heinrich von Pierer till - bland andra - EU-basen Jaques Santer vid invigningen.
Den nya fabriken, byggd på ett gammalt övningsfält för sovjetiska trupper, är det yttre tecknet på att Siemens hämtat in det försprång som fjärran kontinenter hade under 1980-talet. Då höjdes många röster, även internt, för att Siemens skulle fly elektroniken. Det hade varit synd. Idag är chipsen små guldkalvar.
Närmast ska produktionsutrustning installeras, med östtyska Jenoptik som viktig leverantör.
I mitten av 1996 startar tillverkningen av 16 Mbit Dram, för leverans i oktober. Kapaciteten är 7 000 20-centimeters kiselskivor per vecka, med geometrier på 0,3 och 0,5 μm samt 0,25 μm i pilotproduktion.
År 1997 tillkommer 64 Mbitminnen och senast 1999 ska de 256 Mbitkretsar man tagit fram tillsammans med IBM och Toshiba börja produceras. Däremot förslår fabriken knappast för de Gbit-chips där Siemens nyligen gjort upp om utvecklingssamarbete med Motorola, IBM och Toshiba.
Siemens har dock rätt att bygga ytterligare två fabriker i Dresden, utöver de två som nu byggts. Dessa byggen startar i så fall först flera år in på 2000- talet.
Stora statliga subventioner
Den aktuella investeringen beräknas landa på 14 miljarder kronor, varav tyska staten står för 4 miljarder. Skattebetalarna satsar med andra ord 2,5 miljoner för vart och ett av de 1 250 nya jobben. Siemens hävdar att subventionerna är i nivå med internationell praxis.
Med Dresden, en blivande fabrik i Storbritannien och en i USA tillsammans med Motorola ska Siemens 4-procentiga andel av världens halvledarproduktion öka till 6-7 procent. Redan till 1998 ska dagens omsättning på 20 miljarder fördubblas, ett mål som anses försiktigt satt.
Dresden är en gammal tysk elektronikmetropol. I den stad varifrån jättekongklomeratet Robotron försåg östblocket med rustika datorer finns idag en rad privatiserade och nyetablerade, större och mindre elektronikföretag. I november avgörs om AMD ska göra Siemens sällskap i staden.
Lars-Gunnar Larsson
Komponenter är Siemens vinstmaskin
Siemens tjänade 15 miljarder kronor förra året, mest tack vare god halvledarkonjunktur. Den tidigare framgångsrika telekommunikationen backade 4 procent. I stället gick komponenterna upp med 25 procent. Data ökade 10 procent och industri 9.
Än mer slående är vinstutvecklingen. Komponenterna omsatte "bara" 36 miljarder men levererade en tredjedel av totalvinsten, 5 miljarder. Näst störst vinstgenerator är industrisektorn, 3,5 miljarder, medan telekomvinsten halverades, till 3,2 miljarder. För första gången redovisar också Siemens- Nixdorf ett överskott, 300 miljoner.
Omsättningen stannade vid 444 miljarder, en siffra som kunde varit betydligt högre om inte den tyska valutan varit så stark.
Resultatet förklaras också med en organisatorisk storstädning. De 375 000 anställda har anammat förkortningen Top, Time Optimizing Process. Kulturrevolutionen sägs ha genomförts både snabbt och grundligt.