Expertens tips: gör ordentlig kraftsystemspecifikation. Den blir kanske inte komplett, eftersom effektkraven inte är spikade förrän konstruktionen är klar. Men följande frågor ska besvaras i så stor utsträckning som möjligt: o Vilka utspänningar behövs? o Ska alla utspänningar finnas i en centralkraft eller ska man ska ha en distribuerad kraftlösning? o Hur ska isolationsgränssnitten se ut? o Kräver logiken att spänningarna ska sättas på i en viss ordning? o Verkningsgraden är aldrig 100%, så hur ska kylningen se ut? o Vilka miljökrav och typgodkännanden finns i det land produkten ska säljas? o Vilka förändringar i till exempel spänningsmatning kan krävas i framtida versioner? o Ska strömförsörjningen ytmonteras eller hålmonteras?

Det finns många fällor att trampa i för den som vill strömförsörja sin elektronik. Som underdimensionering.

- Som regel behöver du till slut dubbelt så mycket effekt än vad du hade tänkt från början, säger Ove Schöld, utvecklingschef på Elektronikkonsult AB, som just nu konstruerar strömförsörjning i bland annat 3G-basstationer.

Mer effekt ger ett varmare kort. Nödlösningen kan bli en fläkt. Fast det egentligen var meningen att det inte skulle behövas.

Eller också blir du tvungen att bygga en distribuerad matning, med systemspänningen en bit från kortet. Vilket i sin tur leder till större transportsträckor, större förluster och ännu sämre verkningsgrad.

Att konstruera för hög verkningsgrad är viktigt. Varje sparad watt minskar kylbehovet. Eller förlänger drifttiden, om det är en batteridriven produkt. En sparad watt ger dessutom produkten längre livslängd.

- Varje höjning av temperaturen med sju till tio grader halverar produktlivslängden, säger Vidar Wernöe, vd på Elektronikkonsult.

En sparad watt spar förstås också energikronor i slutprodukten.

Idag finns effektklasser på vitvaror. Kanske är nästa steg att teve och datorer märks med sina standbyeffekter. Ett kraftaggregatet i en pc är billigt, men har bara en verkningsgrad på kanske 70 procent - med lite ansträngning skulle den kunna tas upp till 85-90 procent.

Energisnålhet är en miljöfråga. Och det är inte bara myndigheter som ställer krav på dina produkter.

- Det borde kunna vara ett säljargument att du kan erbjuda en produkt som är bättre för miljön än konkurrenten, säger Ove Schöld.

- Jag tror att krav på miljömärkning av elektronik kommer att driva utvecklingen mot mera effektsnål elektronik, säger Vidar Wernöe.

År 2006 kommer EU-direktivet RoHS (Restriction of Hazardous Substances) som förbjuder vissa miljöfarliga ämnen i elektronikprodukter.

- När det gäller RoHS upplever vi att företagen hittills har stoppat huvudet i sanden. Det kommer att bli en stor utmaning som det kommer att skrivas spaltkilometer om, säger Ove Schöld.

Elektronikkonsult bearbetar just nu Elfa för att få det att i sin tur bearbeta sina leverantörer att innehållsdeklarera sina komponenter, vilket är nödvändigt om konstruktören ska kunna RoHS-deklarera sin apparat.

- Vår ambition är att nästa år kunna erbjuda våra kunder att innehållsdeklarera konstruktionerna, säger Vidar Wernöe.

Det första steget i kraftkonstruktionen är annars alltid att ta fram en kraftsystemspecifikation.

- Det är viktigt att någon med systemstrategisyn är med från början i projektet, säger Ove Schöld.

Annars kan konstruktionen råka ut för många obehagliga överraskningar när det är dags att byta ut labbaggregatet mot den riktiga strömförsörjningen.

Bristen på kunnande har lett till att strömförsörjning allt oftare läggs på entreprenad. Det gör specifikationen ännu viktigare.

I ett projekt gjordes misstaget att systemkraftleverantören inte informerades om att produkten skulle typgodkännas för Japan.

- Arbetet fick i stort sätt börja om från början, berättar Vidar Wernöe.

En vanlig uppdelning av kraftförsörjningen är att företaget gör den lokala kortkraften själv, men lägger systemkraften hos en underleverantör.

Det kan ge problem med kommunikationen. Inte bara mellan de olika konstruktionsgrupperna, utan också mellan systemen. Funktioner som larm, gångreserv och klimatstyrning måste kommuniceras mellan lokal och central kraft.

- Någon person måste vara sammanhållande, där ser vi ofta att det brister, säger Vidar Wernöe.

Jan Tångring