Det är i första hand litiumjonbatterier från elbilar som kommer att återvinnas. Plus skrot från tillverkning av litiumjonbatterier, celler som inte hållit måttet.

Även diverse material från metallindustrin i Torneå kommer att återvinnas. Särskilt de första åren.

– För att nå de fastställda politiska målen inom EU kan vi inte begränsa källan till återvunnet innehåll enbart till uttjänta batterier och skrot från batteritillverkning, eftersom detta helt enkelt inte kommer att räcka till för tillverkningsindustrins behov, säger Fortums batteriboss Tero Holländer i ett pressmeddelande.

Elektrifieringen av transport har just startat och merparten av de elbilar som byggts rullar fortfarande på vägarna och kommer att rulla många år till. Och när de slutat rulla kommer deras batterier ofta att ges ett andra liv i energilager. 

Samtidigt byggs det dessutom just nu ut en mycket stor kapacitet för återvinning. Fortum kommer att få slåss om den lilla volym batterier som kommer att finnas kvar i Europa. Bland konkurrenterna finns rutinerade kinesiska företag – i Kina är batteriåtervinning en mogen marknad. 

Till råga på allt kommer snart  nya EU-lagar att kräva att mängden återvunnet material i batterier ska öka. De första miniminivåerna för återvunnen kobolt, nickel och litium träder i kraft 2026.

– Efterfrågan på återvunna batterimaterial kommer att öka dramatiskt under de kommande fem till tio åren, konstaterar Tero Holländer.

Totalt kommer Fortums anläggning att kunna återvinna 80 procent av förbrukade batterier. Vad gäller kritiska metaller återvinns 95 procent av vad som finns i den svarta massa som Harjavaltas processer tar hand om.

Tero Holländer

Hela återvinningsprocessen äger inte rum i Harjavalta. Batterierna förbehandlas i Kirchardt, Tyskland och skickas därefter till Finland för att processas mekaniskt i Ikaalinen. Därefter vidtar den hydrometallurgiska processen i Harjavalta.

Anläggningen är enligt Fortum först i Europa med att använda hydrometallurgisk återvinning.