Efter att det ena Megapacket fattat eld var det andra öde beseglat. Brandstyrkan kylde övriga 112 Megapack.

Branden i batterilagret förlöpte som det är tänkt att de ska göra. Två megapack  på kring 3 MWh vardera fick brinna upp. Merparten av de totalt 114 megapacken  klarade sig bra. Några pack i närheten gissar Patrick Durham kommer att skrotas för att de blev brända.

– Deras höljen är komprometterade. De måste åtminstone plockas isär och undersökas. 

Batteristationen i Boulder City är föredömligt placerad långt ute i öknen långt från bostäder. Brandsoldaterna kunde lugnt ägna sig åt att kyla omkringliggande batteripack och låta de två megapacken brinna ner. De glödde fortafarande två dagar efteråt. 

– Det är en ideal plats för en anläggning av detta slag. 

De två packen satt ihop så när den ena börjat brinna var den andras öde också beseglat – det fattade eld efter att brandstyrkan anlänt.

Mindre batteribränder av detta slag hör Patrick Durham talas om var och varannan vecka. 

– Men det saknas bra data om hur ofta de inträffar. Notera även att många av de system som finns därute idag är sprillans nya.  Det är fortfarande för tidigt att uttala sig om hur de kommer att klara sig i det långa loppet under verkliga förhållanden.

Bränder av detta släcks, och det skrivs inga pressreleaser om dem. Branden i Moss Landing i januari fick däremot en välförtjänt uppmärksamhet. Patrick Durham kallar den för en ”grid scale disaster” – en katastrof för hela elnätet. Där förstördes 1200 MWh.

Patrick Durham avslutar med att göra reklam för sin egen utbildning kring elbilsteknik och säkerhet.

Batterilagret i Boulder City tillhörde en stor solcellsanläggning intill.  Battericellerna var av typen NMC, som teoretiskt är mindre brandsäkra än LFP-celler.