Skriv ut

De sju kompetenscentrumen i Sverige, Finland, Danmark, Norge, Estland, Lettland och Litauen – alla kopplade till EU:s Chips Act – har undertecknat ett samarbetsavtal. Syftet är att utbyta erfarenheter och kunskap för att stärka erbjudandet till små och medelstora företag i respektive länder.

Undertecknandet skedde i Lund med det svenska kompetenscentret SCCC som värd.

SCCC – S-triple-C – startade formellt den 1 januari och finansieras av Vinnova och Chips JU. Det är, liksom motsvarande centrumbildningar i de övriga sex länderna, en del av EU:s stora halvledarsatsning inom Chips Act.

Uppdraget är att sprida kunskap om halvledarteknik, till exempel när det kan vara mer ändamålsenligt att designa en ASIC i stället för att använda en standardkrets. Centren ska också bistå aktörer som vill tillverka komponenter i EU:s pilotlinor eller i nationella renrum, som Myfab i Sverige, VTT i Finland, DTU i Danmark eller Sintef i Norge.

Maria Huffman

– Det började med att vi hade möten med de andra nordiska motsvarigheterna en gång i månaden. Vi pratade om vad alla gör och vad som fungerar för respektive center, säger SCCC-chefen Maria Huffman.

Nu ansluter även de tre baltiska länderna till samarbetet.

– Nästa år ska vi bredda erbjudandet med fler webbinarier och andra aktiviteter, till exempel om hur man får tillgång till pilotlinorna och designplattformen.

De fem pilotlinorna har kommit olika långt men håller alla på att rampa upp. Sverige deltar i pilotlinan för komponenter med brett bandgap, framför allt SiC och GaN. De övriga linorna fokuserar på CMOS-processer under 2 nm, kisel-på-isolator, optoteknik och avancerad kapsling.

– Det handlar inte bara om tekniken. För att komma igång måste man också lösa juridiska frågor, till exempel vad som gäller för IP. En annan viktig fråga är hur man sedan skalar upp – det måste finnas en väg från prototyper i pilotlinorna till storskalig produktion.

Just den frågan saknar ännu ett tydligt svar. Det finns i dag ingen utstakad väg för den som vill ta steget vidare till kommersiell produktion.

– Vi vill bli en pålitlig partner dit små och medelstora företag kan vända sig för hjälp och utbildning. Jag kan inte skriva checkar, men en del av mitt jobb är att hjälpa till att hitta rätt expert, en fakultetsmedlem eller vägar in till företag i Sverige och Europa, säger Maria Huffman.

För att bli mer känt deltar SCCC på många konferenser och andra evenemang runt om i landet.

– Min personliga åsikt är att vi måste bestämma vad Myfab ska vara. Ska det främst vara en nationell infrastruktur för universiteten, eller vill vi bygga något som ligger närmare företagen – ett lab-to-fab?

Hon pekar på Danmark, där DTU fungerar på det sättet, och på Finland där forskningsinstitutet VTT driver motsvarigheten till Myfab med en tydligare kommersiell inriktning. VTT har dessutom en betydligt större budget, vilket gjort det möjligt att uppgradera till åtta tum och att planera för ett helt nytt renrum.

– Vi behöver kopiera en del av det de gör.

Hon nämner också Japan som en förebild. Landet var länge en stormakt inom halvledare, särskilt DRAM. I slutet av 1980-talet stod japanska företag för omkring 50 procent av världsmarknaden, något som framför allt USA upplevde som ett hot. Därefter tappade Japan successivt i betydelse.

År 2022 beslutade den japanska staten att sätta landet på kartan igen genom Rapidus – ett projekt som slukar tiotals miljarder kronor. Tillsammans med åtta storföretag och processkunnande från IBM är ambitionen att få igång en 2-nm-process redan hösten 2027.

– Vi måste vara djärva. Det är lite som att spela poker – man måste ha många kort på handen. Men sedan måste man också ta ett beslut. Sverige är ett innovativt land, men vi måste sluta prata om att vi är bra och faktiskt göra något.

Världen är inte längre som på 1960-talet. Även om USA och Kina ibland tycks tro det, kan inget land längre ha allt.

– Vi måste vara oumbärliga på något. Vi måste välja några områden där vi kan vara bäst. Det är så vi undviker att bli utbytbara, säger Maria Huffman.

Japans dominans inom fotoresist och USA:s styrka inom EDA-verktyg är två tydliga exempel. Den nederländska litografijätten ASML är ett annat – ett bolag vars teknik ingen lyckats kopiera.

Europa har flera liknande exempel. I Sverige finns Mycronic, som dominerar marknaden för maskritare till displayer och även är framgångsrikt inom enklare maskritare för halvledarindustrin. Här finns också Silex, som räknar sig som världens största renodlade MEMS-foundry med patenterade processer, samt ett antal mindre bolag inom kiselkarbid och galliumnitrid med unikt kunnande.

För att få fart på området behöver även företagen visa att halvledarbranschen är viktig.

– Ericsson erbjuder många sommarjobb för studenter, men fler företag behöver göra samma sak. Samtidigt glömmer vi ofta att det behövs människor som kan köra maskinerna – och att intresset måste väckas tidigt, redan hos barnen.

Värt att notera är att SCCC samarbetar nära med branschföreningen Svensk Elektronik och dess projekt Semicon Sweden.

Foto: Kennet Ruona