Forskaren heter Ian Hoffecker och pengarna kommer från ERC (Europeiska forskningsrådet).

Ian Hoffecker

– Det var en total överraskning för mig, säger han till Nyheter från KTH.

–  Sedan förra året när vi fick reda på att vi hamnat på reservlistan hade jag mer eller mindre skrivit av det här som ett avslag. Det känns lite som att vi är tillbaka från de döda.

Forskargruppen får pengar för att ta fram ett proof of concept.

DNA-lagring tar lite plats och har lång lagringstid. Det kan bli ett hållbart sätt att lagra enorma mängder data utan mycket underhåll. 

Läsning görs via DNA-sekvensering. Skrivning är flaskhalsen. Det tar flera veckor att syntetisera ny DNA för 1 MB. Det ger en skrivtid på 1 byte/s.

Ian Hoffeckers idé är att lagra data i DNA som redan är färdigsyntetiserad. Detta skulle potentiellt kunna göra processen billigare och enklare.

– Vårt omedelbara fokus just nu är att identifiera och testa den mest framtidssäkra och skalbara versionen av denna teknik.

Inför en planerad kommersialisering – vilket är ett krav för ERC-bidraget – har Ian Hoffecker lämnat in en patentansökan och börjat förbereda ett spinoff-företag.

– Vi ser detta som en potentiell del av framtidens dataekonomi, tillsammans med hårddiskar och magnetband, som bidrar till bevarandet av världens ständigt växande informationsmängd.

I forskargruppen ingår Ferenc Fördös, Karolinska Institutet (MBB), Håkan Jönsson vid KTH/CBH och Ragnar Thobaben vid KTH/EECS.

Ian Hoffeckers grundutbildning är i kemiteknik och biomedicinsk teknik.

Efter att han disputerat inom molekylära beräkningar år 2014 i Kyoto, Japan, fick han en postdoc på Karolinska Institutet. År 2021 etablerade han Molecular Programming Group vid KTH, Sci Life Lab (SciLifeLab).

FOTO: John Linde