Den statliga styrningen måste samordnas, det behövs pilotlinor liksom en långsiktig finansiering för att göra det svenska ekosystemet inom halvledarområdet relevant i ett internationellt perspektiv. Slutsatserna presenteras i IVA-rapporten ”Svenska framtider – Halvledare” signerad IVA.
Författarna:Stefan Bengtsson (ordförande), Chalmers, IVA-ledamot |
Precis som tidigare utredningar från Tillväxtverket, Rise, Smartare Elektroniksystem, Svensk Elektronik, FMV, med flera, slår IVA fast att Sverige har en stark position inom forskning och vissa nischade delar av halvledarområdet, samtidigt som förutsättningarna för industriell uppskalning och produktion är sämre.
IVA påpekar också att Sverige riskerar att tappa i konkurrenskraft om inte utvecklingen blir mer strategiskt styrd och långsiktigt finansierad. USA, Kina, Taiwan, Sydkorea, Japan och många europeiska länder har alla stora program för att stötta både företag och forskning.
Analysen pekar på flera centrala utmaningar för Sverige:
- I dag hanteras frågor inom halvledarområdet av flera departement, däribland Klimat- och näringslivsdepartementet, Utbildningsdepartementet, Försvarsdepartementet och Finansdepartementet. Departementen kan göra motstridiga tolkningar av hur politiska beslut ska tillämpas.
- Forskningen behöver stärkas genom ökad volym, bättre kompetensförsörjning och närmare koppling till industrin. Det finns ett tydligt glapp mellan forskning och kommersialisering, där brist på testmiljöer och produktionsnära kapacitet försvårar uppskalning. Kompetensförsörjningen är en återkommande utmaning, särskilt inom tekniska och industriellt inriktade roller.
- Finansieringen saknar ofta långsiktighet, samtidigt som tillgången till privat kapital är otillräcklig.
- Halvledarområdet påverkas av otydliga regelverk, långsamma processer och begränsningar i regelverk inom statsstöd och upphandling som försvårar investeringar och etableringar. Parallellt har halvledare blivit en allt viktigare strategisk fråga för försvar och säkerhet, vilket understryker behovet av robusta och mindre sårbara system.
IVA trycker också på att finansiering inom halvledarområdet inte ska ses som stöd, utan som en nödvändig investering som bygger en bas för framtida lönsamma företag och för innovation. Investeringar i halvledarområdet höjer den industriella kapaciteten (vilket skapar lönsamma företag), bidrar till svensk export och skapar arbetstillfällen. Svenska exportframgångar, som till exempel fordon, flyg, robotar och telekom, är helt beroende av en hög svensk funktionalitet inom halvledarområdet.
Rapporten mynnar ut i tre rekommendationer:
- Stärk styrning och samordning över hela värdekedjan inom halvledarområdet. Prioritera svenska styrkeområden och öka samverkan inom EU få att bättre genomslag i satsningar på halvledare.
- Prioritera industriell uppskalning genom att bygga kapacitet för test, kapsling och pilotlinor samt stärka möjligheterna för startups att växa till konkurrenskraftiga scaleups.
- Säkerställ långsiktig finansiering och stark kompetensförsörjning genom ökat samspel mellan offentlig och privat finansiering samt tätare samverkan mellan akademi och industri.
Rapporten är en av tre inom IVA:s arbete med att formulera en långsiktig vision för Sverige som ledande inom teknik och innovation år 2035.
Du hittar den här (länk).