Den svenska elektronikindustrin har vuxit kraftigt under de senaste 13 åren. Men Northvolts konkurs och problemen med samriskbolaget Novo Energy har dragit ned lönsamheten för hela branschen. Utan de båda batterisatsningarna skulle elektronikindustrins förädlingsvärde ha ökat med hela 97 procent sedan 2012.

Det visar en ny kartläggning som Dun & Bradstreet och Armgarth Consulting genomfört inom ramen för innovationsprogrammet Smartare Elektroniksystem. Studien omfattar utvecklingen mellan 2012 och 2025 och bygger huvudsakligen på företagens årsredovisningar.

År 2025 sysselsatte den svenska elektronikindustrin närmare 70 000 personer i 3 459 företag. Den sammanlagda omsättningen uppgick till drygt 297 miljarder kronor, jämfört med 164 miljarder kronor 2012. Antalet anställda har ökat med 32 procent och omsättningen med 81 procent under perioden.

Men bakom tillväxten döljer sig ett dramatiskt fall i lönsamheten. Branschen hade god lönsamhet fram till 2021, men därefter har utvecklingen vänt nedåt. År 2025 hade lönsamhetsindex sjunkit till minus 22,1. Enligt rapporten förklaras försämringen dels av stigande räntor, dels av de stora negativa förädlingsvärden som framför allt Northvoltbolagen och Novo Energy har redovisat.

När forskarna räknar bort dessa bolag förändras bilden radikalt. Elektronikindustrin uppvisar då god lönsamhet under hela perioden 2012–2025. Förädlingsvärdet har ökat med 97 procent i stället för 70 procent, medan antalet anställda har vuxit med 29 procent. Skillnaden i förädlingsvärde uppgår enligt Jan Fineman på Dun & Bradstreet till omkring tio miljarder kronor.

Northvolts haveri syns också i sysselsättningen. Efter flera år av kraftig expansion nådde elektronikindustrin en topp med drygt 75 000 anställda 2024. Året därpå hade antalet sjunkit till knappt 70 000. Batteribolagen står för en betydande del av nedgången.

Trots bakslaget har elektronikindustrin utvecklats starkare än många traditionella industrigrenar. Medan antalet anställda i verkstadsindustrin minskade med fem procent mellan 2012 och 2025 ökade sysselsättningen i elektronikindustrin med 32 procent. Elektronikindustrin hör därmed till de industribranscher som haft den starkaste sysselsättningstillväxten.

Elektronikindustrins betydelse sträcker sig dessutom långt utanför de företag som själva utvecklar och tillverkar elektronik. När rapportförfattarna även räknar in företag som använder elektronik i sina produkter och företag som är beroende av elektronik i sin tillverkning omfattar värdekedjan omkring 800 000 anställda. Det samlade förädlingsvärdet uppgår till cirka 1 300 miljarder kronor, motsvarande ungefär en femtedel av Sveriges BNP.

Källa: Studie av elektronikindustrin 2012–2025 samt långtidstrend 2002–2025, Dun & Bradstreet och Armgarth Consulting. Rapportens uppgifter för 2025 är delvis preliminära, och tillväxttalen avser löpande priser.