
Årets Electronica i München slog återigen rekord. Under fyra dagar besöktes mässan av över 86 000 personer, medan 3 512 utställare visade upp elektronikindustrins senaste lösningar. AI dominerade mässhallarna, men det fanns ett ämne som företagen helst inte ville tala öppet om. Krigets betydelse för efterfrågan på elektronik.
Mässan, som arrangerades den 10–13 november, var mer internationell än någonsin. Av utställarna kom 74 procent från länder utanför Tyskland och bland besökarna var andelen 54 procent. Totalt deltog utställare från 60 länder och besökare från 107 länder. Parallellt arrangerades SEMICON Europa med fokus på teknik för halvledartillverkning.
Det överlägset mest framträdande temat var artificiell intelligens. Men AI handlade inte längre bara om nya kretsar eller ökad beräkningskapacitet. Tekniken hade blivit en del av elektronikkonstruktion, verifiering, testning, produktion och färdiga produkter. Siemens visade hur AI-agenter kan korta verifieringsarbete från veckor till timmar. NXP demonstrerade hur utvecklingen av robotar och drönare kan påskyndas med färdigintegrerade plattformar.
Nästa stora steg för AI ser ut att ske i den fysiska världen. Begreppet Physical AI återkom i många diskussioner och handlar om AI som inte bara bearbetar information utan också styr maskiner som agerar i sin omgivning. Melexis nya känselsensor för robotfingrar var ett konkret exempel. För att kunna hantera föremål säkert och med precision behöver en robot inte bara syn och förmåga att fatta beslut, utan också känsel.
Även konjunkturbilden var ljusare än tidigare. Enligt den tyska branschorganisationen ZVEI ökade orderingången inom elektro- och digitalindustrin med nästan 13 procent under januari–september. Komponentdistributören Mouser berättade att verksamheten i Europa vuxit med hela 40 procent, trots att företaget självt hade räknat med 12 procent. Samtidigt började distributörerna redan varna för risken för en ny komponentbrist nästa år.
En av drivkrafterna bakom den ökade efterfrågan förblev emellertid närmast tabu. Europas försämrade säkerhetsläge och växande försvarsinvesteringar ökar också behovet av elektronik. I mässhallarna fanns gott om teknik med dubbla användningsområden, autonoma system, robotar, drönare och lösningar för satellitpositionering som står emot störningar. Samma teknik kan användas både civilt och militärt.
I Elektroniktidningens intervjuer ville ingen företagsrepresentant uttryckligen säga att krig är bra för affärerna. Den växande efterfrågan inom försvars- och flygindustrin bekräftades visserligen, men krigen bakom utvecklingen behandlades betydligt försiktigare. Det är förståeligt, men samtidigt motsägelsefullt. Försvarsrelaterade investeringar var tydligt närvarande på mässan, medan deras militära och politiska bakgrund sällan nämndes.
En annan överraskning var hur lite uppmärksamhet cybersäkerheten fick. EU:s cyberresiliensförordning CRA har redan börjat tillämpas i vissa delar, och de viktigaste produktkraven träder i kraft i december 2027. För elektroniktillverkare innebär det nya skyldigheter när det gäller produktsäkerhet, underhåll och hantering av sårbarheter.
Sårbarheterna PHP2Shell, som uppmärksammades strax före mässan, påminde samtidigt om hur snabbt allvarliga säkerhetsbrister kan bli konkreta hot. Ändå hamnade cybersäkerheten i skuggan av AI, robotik och nya komponenter. Det är anmärkningsvärt när allt fler elektronikprodukter ansluts till nätverk och mjukvaran får en allt viktigare roll.
Nästa Electronica arrnageras i november 2027.
Bild: Messe München