Skriv ut

IAR:s utvecklingsmiljö Embedded Workbench stöder från och med nu Renesas processorfamilj RE och dess kamp för att ge världens batteridrivna IoT-noder längre batteritid.

Sensorer för smarta hem, byggnader, fabrik och jordbruk är några exempel på tillämpningar för RE, som fick lycklig påökning i somras med modellen RE01.  

Sensorerna får gärna vara batteridrivna. Och då vill man ha så lång batteritid som möjligt, eftersom batteribyte kan utgöra en stor systemkostnad. Särskilt om enheterna är installerade på platser där människor inte så lätt kan nå dem.

RE-familjen är strömsnål. Dess cpu är för det första Arms minsta, strömsnålaste kärna, Cortex M0+.  

För det andra tillverkas RE i Renesas processteknik SOTB (Silicon-on-Thin-Buried-Oxide), vilket minskar energiförbrukningen ytterligare i både aktivt läge och standbyläge – nyss nämnda nya modellen RE01 drar 25 μA/MHz i drift och 400 nA i vila. 

För det tredje är RE i likhet med andra Renesaskretsar utrustad med elektronik som stöder användandet av energiskördning som energikälla, vilket kan förlänga batteritiden ytterligare.

För det fjärde kan RE härmed programmeras i svenska IAR:s kodningsmiljö Embedded Workbench.

Därmed kan, enligt Renesas, RE-familjens strömsnålhet till slut komma till sin fulla rätt. Bland annat för att kompilatorn genererar mycket effektiv kod och för att miljön har en anlysfunktion som heter Power Debugging som bland annat kan koppla strömförbrukning till enskilda kodrader, för kartläggning av var joulen rasar ut i onödan.