Om man kombinerar budbilarnas rutter med tillgängliga laddstolpar går det att planera laddningen så att det inte blir kaos på lunchrasten. Verktyget som vill lösa problemet kommer från uppstartsföreget Novoleap i Göteborg.
– Vi berättar för åkeriet att om du kommer hit klockan tre är stolpen ledig, sen bokar vi upp den. Det fungerar inte för dem att komma dit och så har de ingen laddplats, säger Henrik Wallström som är vd på Novoloeap.
NovoleapFöretaget arbetar brett med elektrifiering av transportsektorn. Målet är att kunna leva på planeringsverktyget men hittills har företaget försörjt sig på konsultuppdrag kopplat till det. Bland annat har man gjort en studie om en elväg mellan Hallsberg och Örebro liksom kring planerna att elektrifiera Norrköpings hamn. Idag finns tre anställda plus att tre personer i styrelsen arbetar aktivt i bolaget. |
Företaget startade i maj 2019, men Henrik Wallström och några av de andra grundarna har jobbat länge med logistik och elektrifierade transporter.
– Jag har en bakgrunds från Lunds universitet där jag forskat inom logistik. Sen har jag jobbat med logistik på Volvo Lastvagnar och på Einride de sista två åren innan vi startade Novoleap.
Förra året fick företaget pengar från Vinnova för att matcha behoven hos distributionsbilar i städer med ägare av laddstolpar för att på så sätt underlätta övergången till eldrift.
Det handlar om ett projekt i Stockholm med Mathem, Convini, Elis, Sorunda Grönsakshall, Martin & Servera samt NCC. De sex förstnämnda har distributionsbilar för livsmedel medan NCC står för laddinfrastrukturen.
Ett fåtal av fordonen är eldrivna idag så projektet handlar framförallt om att bygga kunskap.
Genom att lägga in rutterna och tillgängliga laddstolpar går det att fördela laddtiderna så att inte alla behöver ladda samtidigt.
– Det går att nyttja det som finns på ett smartare sätt och att bygga nytt där det behövs.
Dessutom kan man välja ett billigare fordon med mindre batteri om man kan vara säker på att det går att ladda på ett visst ställe vid en förutbestämd tidpunkt.
En hake med upplägget är att även om rutterna är välplanerade så uppstår det lätt förseningar på grund av trafiken och andra oförutsedda händelser. Att då missa en kvart av den beräknade laddtiden kan bli problematiskt.
– Vi kommer att lösa det pragmatiskt genom att ha ganska mycket slack i planeringen i början, sen kommer vi att tighta till efterhand då systemet lär sig och vår förståelse ökar, säger Henrik Wallström.
Systemet är intressant även för elbolagen som får en tydlig bild över hur stor efterfrågan kommer att vara, information som underlättar deras planering.
Prissättningen för laddningen är inget som Novoleap lägger sig i, den delen överlåts till marknaden, men rimligt är att faktorer som elpris, bokningsmöjligheten, kostnaden för att bygga infrastrukturen liksom kostnaden för marken kommer att spela in.
Däremot tar Novoleap betalt för jobbet med att matcha efterfrågan med tillgången.
– Det finns väldigt många öppna frågor, som exempelvis samarbetsformer och affärsmodeller för delning av laddstolpar, det är därför vi har med oss forskare från Lund och Chalmers.
De ska bland annat titta på hur prioriteringen ska göras när flera fordon vill ha samma tid vid samma stolpe.
Planen är att ha en första version av verktyget klart till sommaren. En kommersiell version kan komma ett eller två år senare när varudistributionen på allvar går över till eldrift.
 Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen.Prenumerera kostnadsfritt! |
– Jag tror att det här är intressant även för den privat sidan. Nu finns det plats vid laddstolparna men det kommer snabbt att bli en trång sektor. Man kommer sannolikt att vara beredd att betala pengar för att kunna boka en stolpe, säger Henrik Wallström.
Särskilt de som kör längre sträckor från punkt A till punkt B har behov att av kunna planera laddningen längs vägen.